Emil – nomaden som blev seminomad

Nomaden Emil hittade sin fasta punkt i Hackås

Emil Sergel har lämnat livet som nomad för att leva som seminomad i Hackås. Han vill både ha frihet att fortsätta upptäcka världen, och samtidigt ett eget Fylke som en fast punkt i tillvaron. Ett husbygge i barndomsbyn blev svaret på det Emil sökte.

Två sångsvanar glider fram på Billstaån i Hackås. Det är en stilla och magisk oktobermorgon, och till och med solen är vänlig nog att bjuda på lite värme. Kanske även en svan en dag som denna tänker att det kan vara värt att stanna kvar istället för att flyga vidare mot sydligare breddgrader.

Längs grusvägen nere mot Storsjön kommer Emil promenerande med en korg. Han har med sig kaffe och sittunderlag.

– Vi får försöka hitta lä här i solen bakom huset. Jag väntar på att elektrikern ska komma så att vi kan få igång värmen i huset, säger han.

 

"Det är hit jag åkt när mitt hjärta krossats eller när jag behöver hitta tillbaka till tryggheten"

Om bara någon månad är det inflyttningsdags på Pilgrimsvägen för familjen Sergel. Emil, hans sambo Maya och deras endast några veckor gamla son Sam ska bli Hackåsbor på riktigt. För Emil innebär det en återkomst till barndomskvarteren.

– Jag har alltid varit otroligt hemmakär. Trots att jag varit ute och rest väldigt mycket så har jag alltid återvänt till Hackås. Kyrkbryggan här nere vid Storsjön har varit min själs oas. Det är hit jag åkt när mitt hjärta krossats eller när jag behöver hitta tillbaka till tryggheten, säger han.

Person som sitter i öppningen av en minibuss. Foto: Jens Larsson

För den som känner Emil så är tomtköp, husbygge och en fast plats i tillvaron oväntat. I 20-årsåldern lämnade han byn för studier, och efter det har nya reseprojekt konstant stått på agendan.

Som journalist, fotograf och filmare har han flugit jorden runt och jobbat. Upptäckarlust, nyfikenhet och naiva drömmar är hans drivkraft.

– Mina kompisar brukar fråga mig vad veckans passion är. De vet att jag alltid har nya grejer på gång. Ena veckan har jag upptäckt långfärdsskridskor och vill bara ägna mig åt det, nästa vecka brinner jag för att lägga pussel, säger han.

"Mina kompisar brukar fråga mig vad veckans passion är"

Går Emil in för något gör han det till hundra procent – som när han för några år sedan valde att bli nomad. Emil kuskade runt i sin VW-buss, skrev en bok om nomadlivet och föreläste om att välja ett enklare liv, utan prylar och fast boende.

En avigsida med nomadlivet, som Emil upptäckte då, är att det kan vara svårt att hitta sin tillhörighet.

– Att inte ha en fast plats innebär att man tappar ett socialt sammanhang och det var något jag saknade. Tillhörighet tror jag är ett grundläggande behov de flesta har. Jag var cirkusen som hela tiden var på väg, och jag dök bara upp hos mina vänner som en kul happening en kort stund, säger han. 

När Emil träffade Maya, som bodde på en båt, började de tillsammans tänka på att hitta något mer permanent. För Emil kändes Jämtland Härjedalen som ett bra alternativ. Och i hans gamla hemby Hackås hittade de tomten de ville ha, med utsikt över Storsjön och fjällen.

Efter ett halvår av byggarbete längtar familjen nu efter att få flytta in. Förväntan är stor.

– Visst ger vi upp en del av friheten, men just nu känner jag exakt samma pepp och förväntan inför det här kapitlet i livet som inför vilken resa som helst. Att vara bofast är ju ett nytt mysterium för oss, och för mig finns det så otroligt mycket att återupptäcka här, säger Emil, som ändå vill definiera sig som i alla fall seminomad.

– Vi pratar ju redan om nästa resa och om att få bo på andra platser i världen. Jag vill upptäcka mer av världen, nu tillsammans med min familj. Jag tänker att vi bygger vårt eget Fylke här, som i ”Sagan om ringen”. Vi vill ut på en massa äventyr men också ha en plats att komma hem till.

När Emil växte upp i Hackås var det mycket som såg annorlunda ut. Som att det fanns affär i byn. Men han ser att det händer mycket nu, och att det flyttar in många i hans egen ålder som också har barn. Fördelen med ett mindre sammanhang tycker han är att det är lättare att engagera sig.

 

"Här är det mycket enklare att bidra jämfört med om du bor i en större stad"

– Här är det mycket enklare att bidra jämfört med om du bor i en större stad. Det är häftigt att kunna investera tid och engagemang på den plats man bor. Samtidigt ställer livet här mer krav på kreativitet, i stan är det bara att välja saker från ett smörgåsbord av aktiviteter, säger han.

En reflektion Emil gjort är att idéerna kring att flytta till en storstad jämfört med att flytta till mindre ställen skiljer sig ganska mycket.

– När du flyttar till en storstad så finns det automatiskt en tro på att ”nu kommer det att hända en massa grejer”. Tänk om alla som flyttar åt andra hållet, från stad till land, kunde känna samma sak: ”Yes, nu ska jag flytta till Hackås, nu kommer det att hända grejer!” Så försöker jag tänka. Som att nyligen har några kompisar här bestämt sig för att ses ibland och vinterbada. Det låter härligt och det vill jag haka på!

Namn
Emil Sergel


Plats
Hackås, Bergs kommun

"Jag var cirkusen som alltid var på väg"