Ta steget till Jämtland Härjedalen
Att flytta är ett äventyr. Att våga det oprövade. Att göra något nytt. Vi vill att det ska vara enkelt att ta steget till äventyret i Jämtland Härjedalen, oavsett om du flyttar för drömjobbet, för skidåkningen eller för att du har köpt en gård på landet. Därför finns vi här och kan hjälpa dig med alla steg i processen. Ta del av våra tips och berättelser om en plats där tiden räcker till mer.
I Jämtland Härjedalen känner vi ofta varandra och välkomnar olikheter. Tveka inte att kontakta oss, snart är vi bästa kompisar!
Bli ambassadör för Jämtland Härjedalen
Vi är stolta att kunna presentera nytt ambassadörsnätverk för Jämtland Härjedalen. Läs mer om nätverket och tveka inte att anmäla dig – du är viktig och kan bidra i både det lilla och det stora.
Berättelser från Jämtland Härjedalen
@stories_jamtlandharjedalen
På Instagramkontot @stories_jamtlandharjedalen (som tidigare hette @stories_whereicomefrom) kan du varje vecka följa en person som visar upp sitt Jämtland Härjedalen och berättar om varför hen valt att bo just här. Initiativet handlar om att bygga stolthet, inspirera andra och visa på möjligheterna som finns här. #jämtlandhärjedalen #whereicomefrom
Sverige och Norge har nominerat fäbod till Unescos lista över immateriella kultur, vilket är traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. Det kan till exempel vara olika former av hantverk, vallmusik, kulning, mathantverk, byggnadstraditioner och berättelser.
Jag önskar att min farmor och farfar levt lite längre och överfört något till mig, men de hann aldrig göra det, då är det bra att det finns kurser om det mesta, även om det ibland känns lite knäppt att man ska behöva gå kurser och läsa böcker om sådant som var självklart för de flesta för 100 år sedan.
Jag har läst kulturvård och byggnadsvård på Göteborgs universitet och gått ystningskurs för fäbodbrukare på Eldrimner i Ås, de har jättemånga kurser inom mathantverk om någon skulle vara intresserad av det. Jag har också varit på flera av Länsstyrelsens kurser och utflykter som bland annat handlat om gärdsgårdsbyggande, fårklippning, naturbetesmarker och lieslåtter. Jag har även gått en kulningskurs och vi hade en sådan här hos oss för två veckor sedan. Föreningen för Nordsvenska hästen har ibland kurser i brukskörning och på Torsta anordnas också många kurser som har med djurhållning att göra. Inte att förglömma är heller Bäckedals folkhögskola som har många kurser inom olika hantverk.
/Helena
#whereicomefrom#jämtlandhärjedalen
Jul 26
![Sverige och Norge har nominerat fäbod till Unescos lista över immateriella kultur, vilket är traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. Det kan till exempel vara olika former av hantverk, vallmusik, kulning, mathantverk, byggnadstraditioner och berättelser.
Jag önskar att min farmor och farfar levt lite längre och överfört något till mig, men de hann aldrig göra det, då är det bra att det finns kurser om det mesta, även om det ibland känns lite knäppt att man ska behöva gå kurser och läsa böcker om sådant som var självklart för de flesta för 100 år sedan.
Jag har läst kulturvård och byggnadsvård på Göteborgs universitet och gått ystningskurs för fäbodbrukare på Eldrimner i Ås, de har jättemånga kurser inom mathantverk om någon skulle vara intresserad av det. Jag har också varit på flera av Länsstyrelsens kurser och utflykter som bland annat handlat om gärdsgårdsbyggande, fårklippning, naturbetesmarker och lieslåtter. Jag har även gått en kulningskurs och vi hade en sådan här hos oss för två veckor sedan. Föreningen för Nordsvenska hästen har ibland kurser i brukskörning och på Torsta anordnas också många kurser som har med djurhållning att göra. Inte att förglömma är heller Bäckedals folkhögskola som har många kurser inom olika hantverk.
/Helena
#whereicomefrom#jämtlandhärjedalen](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
Idag har jag byggt på gärdsgården, bild 1-2 och börjat på ett fönster till vårt nya dass som endast är byggt av återvunnet material, sista bilden.
Gärdsgårdsbygget är ett långtgående projekt. Bygger lite varenda år. Började med att bygga runt bustugan, bild 4-5, och har sen gjort en hage vilket kan vara bra att ha när man vill stänga in en kalv eller lamm. Ska bygga runt nygamla fäbodstugan i år. Det bästa vore såklart att direkt hängna in vallen där det finns rester av den gamla gärdsgården bild 6-7. Vallen är dock så stor så det känns lite jobbigt.
Förr fanns det gärdsgårdar överallt nästan, nu ser man det mest runt villatomter.
Det mest tillfredsställande med att bygga gärdsgård och även att timra är att materialet finns så lättillgängligt, i alla fall om man har egen skog. Det är bara att gå ut i skogen och börja såga. Det är gratis och miljövänligt. Man behöver inte åka till något byggvaruhus eller använda något tryckimpregnerat virke.
Jag gick en kurs en dag som Länsstyrelsen anordnade, sen lånade jag en bok på biblioteket om gärdsgårdar och började sedan bygga.
#gärdsgård#whereicomefrom#jamtlandhärjedalen
Jul 26
![Idag har jag byggt på gärdsgården, bild 1-2 och börjat på ett fönster till vårt nya dass som endast är byggt av återvunnet material, sista bilden.
Gärdsgårdsbygget är ett långtgående projekt. Bygger lite varenda år. Började med att bygga runt bustugan, bild 4-5, och har sen gjort en hage vilket kan vara bra att ha när man vill stänga in en kalv eller lamm. Ska bygga runt nygamla fäbodstugan i år. Det bästa vore såklart att direkt hängna in vallen där det finns rester av den gamla gärdsgården bild 6-7. Vallen är dock så stor så det känns lite jobbigt.
Förr fanns det gärdsgårdar överallt nästan, nu ser man det mest runt villatomter.
Det mest tillfredsställande med att bygga gärdsgård och även att timra är att materialet finns så lättillgängligt, i alla fall om man har egen skog. Det är bara att gå ut i skogen och börja såga. Det är gratis och miljövänligt. Man behöver inte åka till något byggvaruhus eller använda något tryckimpregnerat virke.
Jag gick en kurs en dag som Länsstyrelsen anordnade, sen lånade jag en bok på biblioteket om gärdsgårdar och började sedan bygga.
#gärdsgård#whereicomefrom#jamtlandhärjedalen](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
Vi har haft diverse projekt på fäboden, vi har bland annat murat om skorstenen, bytt stockar i bustugan, byggt höns och gethus, och i år ett nytt dass. De två största projekten hade vi 2021-2022 då vi plockade ner en sommarlagård och flyttade hit för att ha som fårhus, bild 1-2, samt byggde upp vår andra fäbodstuga här, bild 3-10.
Vi plockade ner vår andra fäbodstuga redan 2017 och letade sedan timmermän i flera år utan resultat, tills att Johanna Henriksson efter 20 år i Norge flyttade hem till Jämtland och och tog sig an vårt projekt med sitt företag Bygningskultur Rönngården. Ifall någon funderar på vad ni ska sysselsätta er med så förslår jag att ni kan bli timmermän, det är en stor brist på dessa i Jämtland. Det är brist i princip på alla yrkeskategorier som sysslar med byggnadsvård.
/Helena
#tasteget#whereicomefrom#jämtlandhärjedalen
Jul 25
![Vi har haft diverse projekt på fäboden, vi har bland annat murat om skorstenen, bytt stockar i bustugan, byggt höns och gethus, och i år ett nytt dass. De två största projekten hade vi 2021-2022 då vi plockade ner en sommarlagård och flyttade hit för att ha som fårhus, bild 1-2, samt byggde upp vår andra fäbodstuga här, bild 3-10.
Vi plockade ner vår andra fäbodstuga redan 2017 och letade sedan timmermän i flera år utan resultat, tills att Johanna Henriksson efter 20 år i Norge flyttade hem till Jämtland och och tog sig an vårt projekt med sitt företag Bygningskultur Rönngården. Ifall någon funderar på vad ni ska sysselsätta er med så förslår jag att ni kan bli timmermän, det är en stor brist på dessa i Jämtland. Det är brist i princip på alla yrkeskategorier som sysslar med byggnadsvård.
/Helena
#tasteget#whereicomefrom#jämtlandhärjedalen](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
Lantrasdjuren vi har är utrotningshotade, men även själva fäboddriften är det. Bild två visar hur många fäbodar det har funnits i Jämtland och hur många som fanns 2012. Fäboddriften var som störst i slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet då det fanns runt 20 000 fäbodar i drift, nu finns det ca 200 st och andelen som håller på med mjölkförädling är bara ett tiotal i hela Sverige.
I och med att gårdarna slutat använda sina fäbodstugor har några plockats ned och flyttats, vissa har avstyckats och gjorts om till sommarstugor och tyvärr har många ruttnat upp. Bild 3-10 visar fäbodar i närheten av Risvallen. I vårt område har man generellt sett varit ganska bra på att bevara själva bostadshusen, men det finns nästan inga ladugårdar eller stall kvar, och av de som finns kvar så saknar de flesta tak så de kommer nog bli ett med naturen inom en snar framtid.
/Helena
#storiesjamtland#jämtlandhärjedalen#whereicomefrom
Jul 24
![Lantrasdjuren vi har är utrotningshotade, men även själva fäboddriften är det. Bild två visar hur många fäbodar det har funnits i Jämtland och hur många som fanns 2012. Fäboddriften var som störst i slutet av 1800-talet och vid sekelskiftet då det fanns runt 20 000 fäbodar i drift, nu finns det ca 200 st och andelen som håller på med mjölkförädling är bara ett tiotal i hela Sverige.
I och med att gårdarna slutat använda sina fäbodstugor har några plockats ned och flyttats, vissa har avstyckats och gjorts om till sommarstugor och tyvärr har många ruttnat upp. Bild 3-10 visar fäbodar i närheten av Risvallen. I vårt område har man generellt sett varit ganska bra på att bevara själva bostadshusen, men det finns nästan inga ladugårdar eller stall kvar, och av de som finns kvar så saknar de flesta tak så de kommer nog bli ett med naturen inom en snar framtid.
/Helena
#storiesjamtland#jämtlandhärjedalen#whereicomefrom](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
I år har vi inga hästar, för min arbetshäst dog i vintras och i samband med det fick sällskapshästen flytta. Jag saknar hjälpen jag fick med att dra gärdsgårdsvirke och annat. Nuförtiden är det inte så vanligt att ha hästar fritt på skogen, vilket är synd för jag tror att de flesta hästar skulle må bra av det.
/Helena
#whereicomefrom#jamtlandharjedalen
Jul 24
![I år har vi inga hästar, för min arbetshäst dog i vintras och i samband med det fick sällskapshästen flytta. Jag saknar hjälpen jag fick med att dra gärdsgårdsvirke och annat. Nuförtiden är det inte så vanligt att ha hästar fritt på skogen, vilket är synd för jag tror att de flesta hästar skulle må bra av det.
/Helena
#whereicomefrom#jamtlandharjedalen](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
Våra får är av rasen Klövsjöfår, det är en av elva allmogefåraser, den enda från Jämtland. De är antingen vita eller svarta och härstammar som namnet antyder från Klövsjö. Vi klipper dem två gånger per år. Läste i Jämten att man förr brukade klippa fåren tre gånger per år, förutom på hösten och våren även vid trettondagshelgen.
Fåren var de första djuren som vi tog till Risvallen när vi började använda fäboden. Det har alltid gått bra att promenera med dem från hemgården till fäboden, det är en sträcka på ungefär 6 km.
Det finns bara tre raser av allmogegetter varav en är jämtgetter. De brukar springa till fäboden, första året sprang de hem efter två dagar, men sedan dess har de skött sig exemplariskt.
#jämtget#klövsjöfår #whereicomefrom #jämtlandhärjedalen #fäbod#buvall#buan
Jul 24
![Våra får är av rasen Klövsjöfår, det är en av elva allmogefåraser, den enda från Jämtland. De är antingen vita eller svarta och härstammar som namnet antyder från Klövsjö. Vi klipper dem två gånger per år. Läste i Jämten att man förr brukade klippa fåren tre gånger per år, förutom på hösten och våren även vid trettondagshelgen.
Fåren var de första djuren som vi tog till Risvallen när vi började använda fäboden. Det har alltid gått bra att promenera med dem från hemgården till fäboden, det är en sträcka på ungefär 6 km.
Det finns bara tre raser av allmogegetter varav en är jämtgetter. De brukar springa till fäboden, första året sprang de hem efter två dagar, men sedan dess har de skött sig exemplariskt.
#jämtget#klövsjöfår #whereicomefrom #jämtlandhärjedalen #fäbod#buvall#buan](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
De två klassiska fäboddjuren är get och ko. Vi har fjällnära kor, de är lite mindre än den mer kända fjällkon. De kan vara bruna, vita och svarta, de är inte lika avlade på som fjällkon. Traditionella kor fungerar bättre på fäbodbete än vad många andra nyare koraser gör, eftersom de inte kräver så kraftigt bete.
#jamtlandharjedalen#stories#whereicomefrom
Jul 23
![De två klassiska fäboddjuren är get och ko. Vi har fjällnära kor, de är lite mindre än den mer kända fjällkon. De kan vara bruna, vita och svarta, de är inte lika avlade på som fjällkon. Traditionella kor fungerar bättre på fäbodbete än vad många andra nyare koraser gör, eftersom de inte kräver så kraftigt bete.
#jamtlandharjedalen#stories#whereicomefrom](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)
Det är intressant tycker jag att höra hur fäbodbruket fungerat på olika ställen.
På vår fäbod Risvallen finns det tre fäbodar som alla hör till gårdar i byn Rise i Lockne socken. Två av dessa fäbodar hör till gårdar där man använt sig av både en hemfäbod och en långfäbod. Risvallen var en hemfäbod där man var i början och i slutet av sommaren, och däremellan var man i Drolet respektive i Råken som låg lite längre bort och därför kallades för långfäbodar.
Jag vet inte riktigt hur länge man haft fäbodar i området kring Löfsåsen där Risvallen ligger, men har sett på en karta från 1700-talet att det redan då fanns fäbodar där, samtidigt verkar många gårdar i Lockne socken använt sig av fjällfäbodar i Oviksfjällen fram till 1800-talet. Vår granne ska ha tagit djuren till Oviksfjällen fram till 1850-talet och därefter till Risvallen. Kanske var det i samband med laga skiftet som allt fler började använda fäbodar närmare hemmet. Under tiden då man hade fjällbodar fanns det slåtterstugor i området och det var lador nästan överallt för att kunna ta vara på höet på myrarna och ängarna. Vid vår fäbod finns också ett kulturminne som vid utgrävningar visade sig vara en medeltida bondgård så platsen har använts länge men på lite olika sätt.
De gamla bilderna visar hur det var när mina släktingar brukade Risvallen och Drolet, de nyare bilderna visar olika fäbodstugor i området.
#whereicomefrom#storiesofjämtlandhärjedalen#jämtlandhärjedalen
Jul 22
![Det är intressant tycker jag att höra hur fäbodbruket fungerat på olika ställen.
På vår fäbod Risvallen finns det tre fäbodar som alla hör till gårdar i byn Rise i Lockne socken. Två av dessa fäbodar hör till gårdar där man använt sig av både en hemfäbod och en långfäbod. Risvallen var en hemfäbod där man var i början och i slutet av sommaren, och däremellan var man i Drolet respektive i Råken som låg lite längre bort och därför kallades för långfäbodar.
Jag vet inte riktigt hur länge man haft fäbodar i området kring Löfsåsen där Risvallen ligger, men har sett på en karta från 1700-talet att det redan då fanns fäbodar där, samtidigt verkar många gårdar i Lockne socken använt sig av fjällfäbodar i Oviksfjällen fram till 1800-talet. Vår granne ska ha tagit djuren till Oviksfjällen fram till 1850-talet och därefter till Risvallen. Kanske var det i samband med laga skiftet som allt fler började använda fäbodar närmare hemmet. Under tiden då man hade fjällbodar fanns det slåtterstugor i området och det var lador nästan överallt för att kunna ta vara på höet på myrarna och ängarna. Vid vår fäbod finns också ett kulturminne som vid utgrävningar visade sig vara en medeltida bondgård så platsen har använts länge men på lite olika sätt.
De gamla bilderna visar hur det var när mina släktingar brukade Risvallen och Drolet, de nyare bilderna visar olika fäbodstugor i området.
#whereicomefrom#storiesofjämtlandhärjedalen#jämtlandhärjedalen](https://tasteget.nu/wp-content/plugins/instagram-feed-pro/img/placeholder.png)