Engagemang av kärlek till bygden

I Carolines fotspår hittar fler hem till Härjedalen

Caroline Fredin är eldsjälen och entreprenören som drivs av kärleken till sin bygd. Vid sidan av sitt företagande har hon hjälpt många inflyttare att ta steget till Vemdalen och Härjedalen.

– Det är tillfredsställande att skapa och bidra till utvecklingen av byn, säger hon.

Caroline är född och uppvuxen i Vemdalen, en by i Härjedalens kommun med drygt 500 invånare. Hon är entreprenören som en gång lämnade byn men återvände när hemlängtan blev för stor. Väl tillbaka i Vemdalen startade och drev hon inredningsbutik i byn under många år.

Sociala medier har fått företaget och byn att växa.

Caroline var tidigt ute med att använda sociala medier för att få sitt företag att växa. När hon åkte på inredningsmässor i Sverige la hon i realtid ut bilder på produkter i sina sociala medier. Samtidigt bjöd hon in sina kunder på hemmaplan att lägga en beställning.

"Flera av mina kunder tog semester för att kunna följa flödet i sociala medier"

– Flera av mina kunder tog semester för att kunna följa flödet i sociala medier och boka grejer, berättar Caroline och skrattar.

Under en mässa sålde hon på detta sätt varor för en kvarts miljon kronor. Det var inte för intet som hon blev nominerad till Årets butik i Sverige år 2016.

Person som står framför ett häbre fotograf: Susanne Kvarnlöf

Caroline Fredin var även tidigt ute med att använda sociala medier för att få byn att växa. Då hon upptäckte att mycket av det som hände i byn inte syntes i media startade hon redan för tio år sedan facebook-konto ”Vemdalen by”. Några år senare även instagramkontot @vemdalen. Det som drev och fortfarande driver hennes engagemang är kärleken till bygden och en önskan om att sätta Vemdalen by på kartan för fler.

– Det är lätt att byn försvinner och jag kände att jag ville lyfta sådant som händer i Vemdalen och alla duktiga, drivna människor som bor här. Jag vill på det sättet bidra till att byn utvecklas och växer på ett hållbart sätt.

"I dag har instagramkontot Vemdalen över 7 000 följare"

Hjälper fler att ta steget till Härjedalen Sedan start har Caroline på ett inspirerat sätt berättat om hur det är att bo i byn. Hon har svarat på frågor från blivande inflyttare och genom den personliga kontakten har hon fått många att växla till ett liv i Härjedalen. I dag har instagramkontot Vemdalen över 7 000 följare och Caroline är en passionerad inflyttarambassadör. Dessutom har hon skapat flera olika grupper på Facebook som riktar sig till de som söker jobb och boende i byn.

– De som kontaktar mig frågar om skolor, jobb och boende. Mitt bästa tips till alla som ska flytta hit är att gå med i en av alla de föreningar vi har här, då lär man känna folk och blir en del av ett naturligt socialt sammanhang. 

Ledkryss med skyltar mot ett hus fotograf: Susanne Kvarnlöf

I Vemdalen kryllar det av föreningsliv. Det är fotboll, längd- skidor, alpint, gym, yoga, bingo och cykel. Det finns bio, jaktskytteklubb, skoterklubb, hembygdsförening och en travklubb. Caroline är medlem i många föreningar men engagerar sig inte i någon styrelse.

– Jag jobbar ju ideellt på mitt sätt med att få byn att leva och jag hoppas att det här kan bli en del av min sysselsättning någon gång i framtiden.

"Vad kan du göra i dag för att komma dit du vill?"

Så hon tar ett steg i taget, precis som hon råder sina följare till.

– Jag får ofta kommentarer om att folk tycker att jag har ett sådant härligt liv och att det är drömmen att få bo som jag gör. Jag brukar då ställa den jobbiga frågan: Vad kan du göra i dag för att komma dit du vill?

Person som står framför björk fotograf: Susanne Kvarnlöf

Namn
Caroline Fredin

Plats
Vemdalen i Härjedalens kommun

Emil – nomaden som blev seminomad

Nomaden Emil hittade sin fasta punkt i Hackås

Emil Sergel har lämnat livet som nomad för att leva som seminomad i Hackås. Han vill både ha frihet att fortsätta upptäcka världen, och samtidigt ett eget Fylke som en fast punkt i tillvaron. Ett husbygge i barndomsbyn blev svaret på det Emil sökte.

Två sångsvanar glider fram på Billstaån i Hackås. Det är en stilla och magisk oktobermorgon, och till och med solen är vänlig nog att bjuda på lite värme. Kanske även en svan en dag som denna tänker att det kan vara värt att stanna kvar istället för att flyga vidare mot sydligare breddgrader.

Längs grusvägen nere mot Storsjön kommer Emil promenerande med en korg. Han har med sig kaffe och sittunderlag.

– Vi får försöka hitta lä här i solen bakom huset. Jag väntar på att elektrikern ska komma så att vi kan få igång värmen i huset, säger han.

 

"Det är hit jag åkt när mitt hjärta krossats eller när jag behöver hitta tillbaka till tryggheten"

Om bara någon månad är det inflyttningsdags på Pilgrimsvägen för familjen Sergel. Emil, hans sambo Maya och deras endast några veckor gamla son Sam ska bli Hackåsbor på riktigt. För Emil innebär det en återkomst till barndomskvarteren.

– Jag har alltid varit otroligt hemmakär. Trots att jag varit ute och rest väldigt mycket så har jag alltid återvänt till Hackås. Kyrkbryggan här nere vid Storsjön har varit min själs oas. Det är hit jag åkt när mitt hjärta krossats eller när jag behöver hitta tillbaka till tryggheten, säger han.

Person som sitter i öppningen av en minibuss. Foto: Jens Larsson

För den som känner Emil så är tomtköp, husbygge och en fast plats i tillvaron oväntat. I 20-årsåldern lämnade han byn för studier, och efter det har nya reseprojekt konstant stått på agendan.

Som journalist, fotograf och filmare har han flugit jorden runt och jobbat. Upptäckarlust, nyfikenhet och naiva drömmar är hans drivkraft.

– Mina kompisar brukar fråga mig vad veckans passion är. De vet att jag alltid har nya grejer på gång. Ena veckan har jag upptäckt långfärdsskridskor och vill bara ägna mig åt det, nästa vecka brinner jag för att lägga pussel, säger han.

"Mina kompisar brukar fråga mig vad veckans passion är"

Går Emil in för något gör han det till hundra procent – som när han för några år sedan valde att bli nomad. Emil kuskade runt i sin VW-buss, skrev en bok om nomadlivet och föreläste om att välja ett enklare liv, utan prylar och fast boende.

En avigsida med nomadlivet, som Emil upptäckte då, är att det kan vara svårt att hitta sin tillhörighet.

– Att inte ha en fast plats innebär att man tappar ett socialt sammanhang och det var något jag saknade. Tillhörighet tror jag är ett grundläggande behov de flesta har. Jag var cirkusen som hela tiden var på väg, och jag dök bara upp hos mina vänner som en kul happening en kort stund, säger han. 

När Emil träffade Maya, som bodde på en båt, började de tillsammans tänka på att hitta något mer permanent. För Emil kändes Jämtland Härjedalen som ett bra alternativ. Och i hans gamla hemby Hackås hittade de tomten de ville ha, med utsikt över Storsjön och fjällen.

Efter ett halvår av byggarbete längtar familjen nu efter att få flytta in. Förväntan är stor.

– Visst ger vi upp en del av friheten, men just nu känner jag exakt samma pepp och förväntan inför det här kapitlet i livet som inför vilken resa som helst. Att vara bofast är ju ett nytt mysterium för oss, och för mig finns det så otroligt mycket att återupptäcka här, säger Emil, som ändå vill definiera sig som i alla fall seminomad.

– Vi pratar ju redan om nästa resa och om att få bo på andra platser i världen. Jag vill upptäcka mer av världen, nu tillsammans med min familj. Jag tänker att vi bygger vårt eget Fylke här, som i ”Sagan om ringen”. Vi vill ut på en massa äventyr men också ha en plats att komma hem till.

När Emil växte upp i Hackås var det mycket som såg annorlunda ut. Som att det fanns affär i byn. Men han ser att det händer mycket nu, och att det flyttar in många i hans egen ålder som också har barn. Fördelen med ett mindre sammanhang tycker han är att det är lättare att engagera sig.

 

"Här är det mycket enklare att bidra jämfört med om du bor i en större stad"

– Här är det mycket enklare att bidra jämfört med om du bor i en större stad. Det är häftigt att kunna investera tid och engagemang på den plats man bor. Samtidigt ställer livet här mer krav på kreativitet, i stan är det bara att välja saker från ett smörgåsbord av aktiviteter, säger han.

En reflektion Emil gjort är att idéerna kring att flytta till en storstad jämfört med att flytta till mindre ställen skiljer sig ganska mycket.

– När du flyttar till en storstad så finns det automatiskt en tro på att ”nu kommer det att hända en massa grejer”. Tänk om alla som flyttar åt andra hållet, från stad till land, kunde känna samma sak: ”Yes, nu ska jag flytta till Hackås, nu kommer det att hända grejer!” Så försöker jag tänka. Som att nyligen har några kompisar här bestämt sig för att ses ibland och vinterbada. Det låter härligt och det vill jag haka på!

Namn
Emil Sergel


Plats
Hackås, Bergs kommun

"Jag var cirkusen som alltid var på väg"

Marias tips för dig som vill växla till distans

1. Var nyfiken och uppmuntra dig själv att lära dig mer inom området, våga testa!

2. Sätt ledningsgruppen tre månader utanför kontoret, då märks det vilka nya arbetssätt och strategier som krävs för att distansarbetet ska funka.

3. Gör medvetna val genom att kartlägga vilka behov ni har innan ni väljer digitala verktyg. Men fastna inte i teknikfällan, att distansanpassa ledarskap och organisation är minst lika viktig som vilka tekniska verktyg du använder.

Framtidens arbetsliv

Distansarbete - det nya normala

Även om distansarbete varit en global trend under flera år så var det först i och med Covid-19 som den fysiska arbetsplatsen utmanades på allvar. Med bas i Östersund och världen som arena är The Remote Lab en glokal kunskaps- och utvecklingsnod för distansarbete. Maria Svensson Wiklander är en av grundarna och konstaterar att en ny arbetslivsnorm är på väg att etableras.

– Mycket talar för att hybridarbete, en kombination av distans- och kontorsarbete, blir ny norm för framtidens arbetsliv. I USA är trenden tydlig och visar att antalet distansarbetare tredubblats mellan 1980 – 2010. Redan innan pandemin uppskattades att 25-30% av den amerikanska arbetsstyrkan kommer distansarbeta flera dagar i veckan i slutet av 2021, berättar Maria.

"Mycket talar för att hybridarbete blir ny norm för framtidens arbetsliv"

I Sverige är den fysiska arbetsplatsen fortfarande norm, men mycket pekar på att det kan komma att ändras. Tillsammans med organisationspsykologen Mattias Elg arbetade The Remote Lab fram rapporten ”Attityder i en ny tid – en organisationspsykologisk studie av de initiala effekterna av distansarbete under pandemin”.

– När arbetstagare fick frågan om de ville kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin svarade 96% ja. Bland arbetsgivare var andelen mycket lägre. Men ju längre pandemin pågår desto större är sannolikheten att distansarbete blir det nya normala, säger Maria.

Arbetshubben House Be i Åre, en av många co-workingmiljöer i Jämtland Härjedalen. Foto Håkan Wike.

Co-working, en möjlighet för många inflyttare

Allt fler co-workinghubbar växer fram i länet. Här samlas distansarbetare och företag under samma tak. Maria berättar att på hubben Gomorron Östersund arbetar runt 70% på distans. 

"Ofta beskrivs co-working som ett storstadsfenomen, men det stämmer ju inte"

Hon ser att det blivit vanligare att inflyttande privatpersoner tar med sig jobbet och fortsätter jobba för sin gamla arbetsgivare på distans. Även nyetableringar tar ofta vägen via någon av länets co-workingmiljöer.

– Ofta beskrivs co-working som ett storstadsfenomen, men det stämmer ju inte. Det finns co-working miljöer i princip alla delar av landet. För landsbygden ger distansarbete möjlighet att i högre grad välja boplats utifrån var du vill bo och leva än vart du har ditt arbete eller företag, avslutar Maria.

Maria är även en av initiativtagarna till rekryteringskonceptet Jämtland Calling. Under två dagar får deltagarna och bolagen lära känna varandra genom ett gemensamt livsstilsäventyr på plats i länet.

Läs mer & anmäl ditt intresse på jamtlandcalling.se

Allt fler nyetableringar startas upp i co-workingmiljöer. Konceptet ger företag möjlighet att både knyta viktiga kontakter och minimera sina lokalkostnader i ett etableringsskede.

tasteget.nu/foretagande finner du länkar till co-workingställen i länet.

FÖR DIG SOM FUNDERAR PÅ att expandera eller etablera företag i Jämtland Härjedalen finns mycket hjälp att få. Business Region Midsweden erbjuder en naturlig väg in till hela länets näringsliv. Business Region Midsweden delar med sig av sitt breda kontaktnät, sina tjänster och arenor för samarbeten. Allt för att skapa de bästa förutsättningarna för din etablering i länet.

VILL DU KOMMA I KONTAKT med Business Region Midsweden? Surfa in på businessregionmidsweden.se

Drömmen om förändring

Hemma bra men borta bäst

Att lämna sitt trygga hem, sina bästa kompisar och flytta 76 mil norrut till en okänd plats kan låta som en helt galen plan. Men 11-åriga Ebba Norén Jarske är glad över familjens beslut att flytta till Kaxås.

 

Det är tidig oktobermorgon och första snön har fallit. Ett tunt täcke ligger i byn när bilen med släpet kommer körandes i Kaxås, en by i Krokoms kommun, belägen mitt emellan Östersund och Åre. Ebba kliver ut ur bilen. 76 mil har hennes föräldrar kört medan hon och hennes syskon Kevin och Alvin sovit i bilen. Ebba öppnar dörren till lägenheten som ska bli familjens hem fram till sommaren då deras nybyggda hus är färdigt.

– Oj, det är litet, säger hon besviket samtidigt som hon ställer ner en flyttlåda.

Hon har helt rätt, det är litet. 60 kvadratmeter ska Ebba dela med sin mamma Linda, pappa Martin och bröderna. 

Två barn som lyfter en flyttlåda med leksaker Foto: Emelie Asplund

Det var Ebbas pappa Martin som inte kunde sluta tänka på det där Facebookinlägget han såg om Projekt Kaxås. Ett inflyttarinitiativ som är inriktat på unga familjer som söker livskvalitet nära naturen och långt från städers snabba tempo. Här i Kaxås, på en högt belägen sluttning som bjuder både på fjällutsikt och söderläge, växer ekobyn Ladriket fram.

Det fanns en lockelse för norra delen av landet, även om familjen aldrig hade varit där. Att flytta hade de dock aldrig som plan. De åkte bara upp på en visningshelg för ett år sedan för att det kunde vara spännande att se något annat.

"Vi kände att vi var tvungna att flytta nu, vi ville inte vänta längre"

När de åkte hem hade de lämnat en intresseanmälan för en tomt. Några månader senare besökte de Kaxås igen och Ebba åkte slalom för första gången i sitt liv. Då skrevs också papperen på, de skulle flytta till byn när huset var färdigbyggt. Så blev det inte. En resa senare, denna gång på sommaren, tog familjen ännu ett snabbt beslut.

– Vi kände att vi var tvungna att flytta nu, vi ville inte vänta längre, säger Martin.

– Det var ambassadörerna och ortsbefolkningen som avgjorde att vi bestämde oss för att köpa hus här, men också för att flytta upp tidigare. Deras engagemang betyder så otroligt mycket för oss och nu när vi är på plats är de vår trygghet, säger Linda.

Familj som står framför ett berg där ett av barnen sträcker fram en prästkrage foto: Susanne Kvarnlöf

Totalt ska 35 hus byggas i Projekt KaxåsDet har gjort att det är många som vill flytta till byn i väntan på att husen ska byggas, men det gör det också svårt att hitta temporära boenden.

– Köksbordet kommer inte att rymmas, säger Ebba och Linda förklarar att det löser sig och att de får ta bort de stora sakerna tills huset är färdigbyggt.

"Välkommen hit, jag är er granne, ropar en förbipaserande man till familjen"

– När det är en kort stund vi ska bo här så går det bra, säger Linda.

Ebba och hennes bror Kevin öppnar flaket till den stora släpvagnen och börjar bära saker.

– Välkommen hit, jag är er granne, ropar en förbipasserande man till familjen.

– Det är precis så här jag uppfattar att livet är här, jag tror det är mer gemenskap här. Folk pratar med varandra och umgås på ett annat sätt, säger Linda.

Snön täcker nästan den gula skylten med nummer 37. Det är just här familjens hus ska byggas.

– Tänk dig solnedgången här, säger Linda till Martin och tittar ut över Hällberget, Åreskutan och Offerdalsfjällen.

Visst var naturen en del av deras beslut, men samtidigt så finns det vacker natur även i Vargön, en mil från Trollhättan. Beslutet handlar mest om att få bryta ekorrlivet som de tycker att de hamnat i och få en livsstilsförändring. De söker efter ett bättre liv med större gemenskap och där årstiderna är tydligare.

Person som står i ett kök Foto: Emelie Asplund

Ebba gillar också naturen, men det finns något som är viktigare. Hon pekar upp mot området där det ska bli ett rekreationsområde med paddel, gym, längdspår och bakstuga.

– Det kommer även att byggas ett stall där och jag gillar att rida, säger hon. 

På väg tillbaka till lägenheten tittar familjen in genom fönstret i ett av husen som snart är färdigbyggt i Ladriket. Ebba är salig av lycka, vad fint det blir tycker hon. Den lilla lägenheten är glömd för stunden och fjärilarna i magen över att börja en ny skola efter helgen lugnar ner sig lite. Det handlar bara om lite tid innan hon och familjen får flytta in i deras hus. Och lite tid innan hon finner nya vänner.

– Jag tror att det här kommer att bli bra och att jag kommer få många nya vänner här, säger hon hoppfullt.

Familj som står på en äng och blickar ut mot fjällen. Foto: Susanne Kvarnlöf

Namn 
Familjen Norén Jarske

 

Plats
Kaxås, Krokoms kommun

"Det känns bra att flytta, det är så fint här"

Familj som bär flyttlådor och gosedjur ut från ett hus. Foto: Emelie Asplund

Om Projekt Kaxås:

  • Projekt Kaxås är ett inflyttariniativ som IT-entreprenören Dan Olofsson står bakom.
  • Utöver de 35 nya hus som utgör ekobyn, har även ett större antal befintliga hus bytt ägare via projektet.
  • Projektet riktar sig till unga familjer som söker boende och livskvalitet nära naturen där bygden erbjuder ett rikt friluftsliv

Nyfiken? Läs mer på projektkaxas.se 

Marcus och Jenny Ståhl

De hade länge haft en dröm om att flytta till Vemdalsfjällen. För tre år sedan blev den verklighet. Då lämnade Marcus och Jenny Ståhl jobb och nyrenoverad bostad på Söder för att satsa på ett liv i fjällbyn Klövsjö. Något de inte ångrat.

– Jag har alltid fantiserat om hur det skulle vara att bo här. Vi har haft stuga i Storhogna i 13 år och varit här mycket, både sommar och vinter. Det är ett otroligt härligt ställe. Men precis som många andra hade vi en förutfattad mening om att det inte skulle gå att få jobb här, säger Marcus.

Men när Marcus sökte jobbet som VD för Destination Vemdalen – och fick det – gjorde paret slag i saken. Allt gick väldigt fort när de väl bestämt sig. Även Jenny, som är idrottsvetare, fick jobb direkt på Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund. Till att börja med hyrde de ett hus, men ganska snart köpte de ett eget.

Fin miljö att växa upp i

Idag har paret funnit sig tillrätta och trivs med sin vardag, som både är mer avkopplande och harmonisk. Familjen har dessutom utökats med sonen ­Albert som ska fylla 2 år.

– Det känns bra att bilda familj här, det är en fin miljö att växa upp i. Jag tror också att det är lättare att vara förälder på landet, med en kilometer till förskolan och närhet till affär och service. Jag har två mil till jobbet på Vemdalsskalet och det tar 12 min med bil. Möjligen blir jag hindrad av att det går en ren över vägen ibland. Jämför det med samma sträcka i Stockholm så kan det lätt bli en timme, säger Marcus.

Jenny jobbar hemma varannan vecka och pendlar till Östersund vissa dagar. Det gör att hon både träffar sina kollegor och har möjligheten att vara på hemmaplan mer.

Lugnare livsstil Marcus och Jenny trivdes bra i Stockholm, men det fanns en önskan om att leva ett enklare liv som inte var så inrutat. Utan en kalender som per automatik fylldes på med aktiviteter.

– Nu bestämmer vi aktivt vad vi vill göra, utifrån vår egen vilja och lever ett mer stressfritt liv. Vi har vandring, skidspår och skidbackar inpå knutarna. Allt är nära och tillgängligt. Här engagerar sig folk även mer ideellt och får med knappa resurser saker att hända. Jag är imponerad över det enorma engagemang som finns för den lokala bygden, säger Marcus.

Jenny berättar att de båda kan koppla av och leva mer i nuet. Det är inte lika viktigt längre att hinna med en massa saker eller att gå ut och äta på restaurang. Och jobbet är inte allt.

– Sen vi flyttade till Klövsjö är vi ute i naturen, vi kan njuta av lugnet, att fjället skiftar färg och vi lagar mer mat själva. Här kan vi också ställa ut barnvagnen på bron när Albert ska sova. Bara en sån sak, konstaterar Jenny.

 

”Vi älskade att bo på Södermalm, men fjällen kallade”

Bra bygemenskap

Att flytta innebär alltid vissa utmaningar. Marcus och Jenny är överens om att det enda de egentligen saknar är att ha sina familjer och vänner på närmare håll.

– Men det skulle vi ha gjort var vi än flyttat. Fast Jennys föräldrar hälsar på ganska ofta och mina föräldrar är mycket i stugan som vi fortfarande har i Storhogna.

Samtidigt poängterar Jenny att Klövsjöborna varit välkomnande och att de bjudits in i gemenskapen.

– Nu när vi har barn på förskolan kommer vi också in i ett annat sammanhang i samhället. Det är en riktig baby-boom här just nu, så det finns gott om barn, konstaterar hon. Dessutom har både jag och Marcus arbeten där vi träffar många människor och kan bygga bra nätverk.

Innovationsforskaren som gjorde äventyret till en livsstil

Som forskare och innovationskonsult ville Louise Östberg ta reda på om många små idéer kan leda till en större förändring än en stor innovation. När hon sedan gick en äventyrsutbildning fick hon idén att starta ett Äventyrsprojekt för att testa sin tes, med ett litet äventyr om dagen. Det skulle visa sig få stor effekt, inte bara på henne, utan hela familjen.

Det ledde helt enkelt till en livsavgörande förändring. För fyra år sedan gick flyttlasset från Lidingö till Funäsdalen. Tanken var att hennes man Thomas Jörgensen skulle fortsätta att jobba som konsult inom finansbranschen, men så blev det inte. Han fick jobb som ekonomichef på Ramundberget nästan direkt. De tre barnen fann sig tillrätta i skola och förskola. Louise hade dock ingen direkt plan för sig själv.

– Det löser sig, tänkte jag. Och det gjorde det. Idag driver jag mitt eget företag, med uppdrag över hela landet. Jag föreläser om bland annat förändringsarbete genom innovationsprocesser. Faktum är att rent professionellt är jag mer intressant nu än när jag bodde i Stockholm. Det öppnades en massa dörrar när vi flyttade hit.

 

Varför just Funäsdalen?

Eftersom Louises mamma har sina rötter i Ljusnedal, blev det många besök i Funäsfjällen under uppväxten. Skidåkning är ett stort intresse och det var dessutom under en skidsäsong i Alperna Louise mötte sin blivande man, som också tagit en paus i karriären. De återvände till Sverige, bildade familj och bosatte sig på Lidingö. Men hela tiden fanns en dröm om Funäsdalen och att leva ett annorlunda liv, där skidåkningen kunde få större plats.

– Under mitt äventyrsprojekt gjorde jag små äventyr varje dag, allt från att paddla kajak på lunchen till att laga mat med barnen ute i naturen. Jag passerade Malung på en jobbresa och tog chansen att hälsa på en kompis med draghundar, så vi åkte hundspann tillsammans. Så höll det på. Jag ville se om det kunde leda till en förändring, där jag vågade utmana mig själv och ta risker. Att träffa personer som gjort andra livsval bidrog starkt och inspirerade mig.

Tips

Följ gärna Louise på bloggen 365vardagsaventyr

Fjällguide på halvtid

Eftersom Louises mamma har sina rötter i Ljusnedal, blev det många besök i Funäsfjällen under uppväxten. Skidåkning är ett stort intresse och det var dessutom under en skidsäsong i Alperna Louise mötte sin blivande man, som också tagit en paus i karriären. De återvände till Sverige, bildade familj och bosatte sig på Lidingö. Men hela tiden fanns en dröm om Funäsdalen och att leva ett annorlunda liv, där skidåkningen kunde få större plats.

– Nu kan jag kombinera mitt forskningsarbete, ta på mig konsultuppdrag, föreläsa och samtidigt vara ute på fjället. Vi stortrivs här. Det var enkelt att komma in i samhället, här är de vana vid att nytt folk flyttar in. Eftersom vi är aktiva inom idrott och föreningar har vi lärt känna många. Att ha tre barn har också underlättat. Just nu lever vi det liv vi vill och mår väldigt bra.

”Det löser sig, tänkte jag. Och det gjorde det.”

Hur svårt kan det va?

Tanja Nordfjell är artisten, konstnären och renskötaren från Vålådalen som lever det liv hon alltid drömt om. På Instagram-kontot missfreerider får 12,5 tusen följare en glimt av hennes fartfyllda tillvaro. Men här finns mer än så. Som egen företagare i en tuff och mansdominerad bransch har hon jobbat hårt för att hitta sin egen väg.

– Jag älskar det jag gör och brinner för. Som artist kan det vara lite svårt att planera in spelningar långt i förväg. Renarna kommer alltid i första hand. Eftersom jag är ensam företagare finns det inga ersättare eller vikarier att kalla in om det händer något oförutsett. Klockor och kalendrar ingår liksom inte i renarnas värld. Men det är härliga kontraster och oftast funkar det bra, berättar Tanja.

Tips

Följ Tanja på Instagram

Med livet som inspiration

Att ha naturen som arbetsplats ger ett annat perspektiv. Det är här Tanja får inspiration till både musiken, konsten, slöjden och konsthantverket.

– Ute i naturen lyssnar jag och ser med andra ögon. Naturen berikar mig som människa och inspirerar. Jojken är något fysiskt, en person eller en plats. Den ståtliga renen i karg vegetation och hård blåst på fjället blir något pampigt, medan en liten hare som skuttar fram känns mjukt och graciöst. Det är inget man sitter hemma på kammaren och kommer på.

Förebild för andra

Det har inte alltid varit enkelt att bära det samiska arvet. Att ständigt behöva förklara, försvara. Redan i skolan för lärare och andra föräldrar. Men Tanja tycker att det har blivit ett uppvaknande, ett generationsskifte där intresset för det samiska har vuxit.

– Vi har ett viktigt kulturarv att förvalta, inte bara för oss som är renskötare, utan för alla. Bara en liten del av samerna har renar och dessutom är det en större del av landets befolkning än man tror som har samiskt påbrå.

Som yngre berättar Tanja att hon var blyg och stod tillbaka för sin fyra år äldre autistiska syster, som behövde få mer plats. Efterhand har hon vågat satsa mer på sin egen utveckling. Armbågat sig fram, visat att allt är möjligt och att tjejer kan köra såväl motorcykel som skoter i svår terräng. Men att söka framgång i det moderna samhället, med stress och ideal, är inget hon strävar efter.

– Jag finner inte min plats där, utan känner mig rik av att leva med och av naturen, och att ha tid med människorna i min närhet. Kanske når jag inte så långt som jag vill, men då har jag i alla fall banat väg en bit för någon annan. Det är en sådan konkret bekräftelse när små tjejer ser upp till mig och börjar skapa sina egna drömmar.

Från St.Moritz till Kluk

Hon gick från lyxiga eventjobb i Davos till en hållbar livsstil som hon kunde stå för, den fanns i Jämtland. Idag brinner hon för vardagsäventyren runt knuten och att lyfta regionen som matdestination.

 

Fabienne och hennes man Roman hade rest runt i Sverige ett flertal gånger. Tankarna om en flytt blev mer och mer verklig.

– Sverige utstrålar verkligen en frihet och de öppna landskapen är något alldeles extra!

Med en önskan om ett mer hållbart liv blev flytten verklighet när paret testade WWOOF*, World Wide Opportunities on Organic Farms och hamnade på en gård i Ås i västra Jämtland. Idag hyr de ett litet hus på en gård i Kluk. Med närheten till både staden och fjället ter sig livet fint i den lilla byn med 18 invånare. Det blir många vardagsäventyr och det strålar om henne när hon berättar.

– Ibland blir det i anslutning till jobbet. Jag och en kollega paddlade SUP (stand up paddleboard) på Storsjön mellan Ås och Östersund i somras. Ibland tältar jag på gården, för att jag kan och vill vara ännu närmare naturen. Frihetskänslan att vintertid bara ta på sig skidorna utanför dörren, den är oslagbar den känslan.

Tips till den som vill lämna stadspulsen?

– Hitta den enkla livsstilen. Tänk inte för mycket, stäng av mobilen och gå ut i naturen. Oavsett om det är vandring på fjället, att simma i en sjö, eller tälta i skogen – gör det bara, det behöver inte vara svårt!

Vad är det bästa med livet här?

– Naturen och maten helt klart. Tillgången till skogen och dess skafferi, fjäll och sjöar, det är så omväxlande miljöer. Här får vi ut mycket av livet, vi kan både vara aktiva och bara vara. Vi älskar det nordiska köket och alla råvaror vi har runt knuten, det är en väldigt god plats att leva på. Allt är så tillgängligt. Den största förändringen är just hur hållbart vi lever idag. Innan arbetade jag inom World Economic Forum i Davos, där jag gjorde sidoevents för deltagare. Allt gick snabbt och var lyxigt. Generellt så är inte eventbranschen så hållbar. Jag kunde inte stå för det.

Hållbarhet följer Fabienne även på jobbet. På Torsta Naturbruksgymnasium i Ås jobbar hon deltid i ett projekt med att utveckla regionen och breddgrad 63 som matdestination, från kust till kust.

– Det är ett givande arbete, regionen är spännande och har potential att växa. Nu har jag ett meningsfullt jobb som jag kan stå för. Vid sidan av det driver jag mitt eget företag som arrangerar och fixar kring evenemang kopplade till mat och upplevelser tillsammans med andra matentreprenörer.

”Här fann jag en annan livsstil.”

Drömhus på landet

Nicki och putte hittade sitt drömhus på landet

Nicki Eby från Helsingborg och hennes man Putte Eby från Stockholm har bott och rest världen över. Efter en långresa till Indien kom den där helgen med en väns 40-års fest i Edsåsdalen – och flytten var ett faktum.

– Förutom festen hann vi upp till Storulvån en sväng och på vägen därifrån, jag minns att det var vid den fantastiska fjäll­utsikten i Mattmar som sonen David 10 år sa ”varför bor vi i Stockholm egentligen?”, berättar Putte.

Familjen hade precis flyttat tillbaka till lägenheten i Stockholm efter att i åtta år drivit fjällstationen i Abisko nationalpark. Utan jobb eller någon särskild plan.

– Vi var klara med Abisko, vi hade gjort det vi skulle så vi sa upp oss. Vi lever väl på kärlek och väntar på att den där blixten ska slå ner som berättar vad vi ska göra, resonerade vi. Vi diskuterade hela vägen hem till Stockholm kring det David precis sagt. Sen började vi leta hus, berättar Nicki.

Råd till den som funderar på att flytta?

Just do it! Tänk inte efter för mycket, det är inte så komplicerat. Här finns allt. Är man bara öppen och mottaglig så fixar det sig. Det behövs kompetens och personer som vill vara med att utveckla.

Här finns livskvalitet, ingen stress och inga köer till något. Skyll inte på att ”vi vill inte rycka upp barnen”, är det några som anpassar sig så är det dom.

Drömhuset från 1872

Familjen Eby hittade huset och gården i Nälden, endast 25 minuter från Östersund och 45 minuter från Åre. Kravlistan sa nära till skola, idrottsmöjligheter för barnen och bra kommunikationer. Gärna med fjällutsikt. Gården har allt utom utsikt mot fjällen. Det märks att det inte gör något, att familjen trivs och gjort sig hemmastadda. Huset är från 1872 och har renoverats lite eftersom sedan 2011 men behållit sin ursprungliga charm. Det är stort, har flera tillhörande byggnader och öppna ytor. Familjen hyr ut stallplatser, hagar, tunnbrödstuga och förvaringsutrymmen för bland annat bilar och skotrar till bybor.

– Att flytta hit med barnen har varit fantastiskt! Det går bussar ofta, vi har fem minuter till skolan och affären i byn. Sporthallen och ishallen blir mötesplatser och fungerar som fritidsgårdar. Vi bor i en levande bygd tack vare engagerade bybor och företagare. Dottern rider och sönerna spelar hockey. Allt finns, det är inga köer överhuvudtaget och det finns plats för alla, berättar Nicki lyriskt.

Så snart flytten var bestämd började både Nicki och Putte kolla jobbmöjligheter och pratade om det i sina nätverk. Efter några tillfälliga jobb inom STF och ansvarig för våffelstugan på Åreskutan klev Nicki in som hotelldirektör på Scandic Östersund Syd 2013. Sedan 2017 är hon hotelldirektör på Clarion Hotell Grand i Östersund och väldigt engagerad i Östersunds utveckling.

– Två veckor innan flytten hade vi båda fixat jobb i Jämtland. Jag var beredd på alla sorters jobb och tänkte att jag alltid kan gå tillbaka och jobba som lärare, berättar Putte som fick jobb på Östersunds kommun med att utveckla S:t Olavsleden, en pilgrimsled mellan Sundsvall och Trondheim. Nu är jag event- och besöksnäringsstrateg och arbetar för mer aktivitet på de arenor vi har runt om i staden. Hittills har det varit en mix av parasport, curling och Melodifestivalen, fortsätter Putte.

Se möjligheter

Under de sju år som gått sedan de blev jämtar har det hänt mycket i Östersund. Det bubblar verkligen här.

– Det byggs, entreprenörsandan är stor och vi är med och bidrar till stadens utveckling. Det är kul att få vara en del i det. I en mindre stad blir det möjligt och alla är så otroligt stolta här. Vi skapar vår egen utveckling, säger Nicki.

Paret tipsar om att se möjligheterna, säga ja och vara ödmjuk. Det har gjort att de fått ett stort nätverk och kommit in bra i byn. Efter två veckor blev Putte ordförande i fotbollssektionen och Nicki lagkapten för ett fotbollslag.

– Vi går mycket på känsla och rekommenderar att öppna ögonen för hus lite utanför centrala Östersund. Här kan man hitta drömhuset till ett rimligt pris. Vi lovar, man blir inte en eremit, skrattar Putte.

Ett svinroligt projekt

På jobbet funderade Nicki och hennes kollegor på ett sätt att bli av med matsvinnet, och kom på att de skulle bli grisbönder. De matar sina grisar med grönt avfall från köket och alla i personalen hjälper till med grisarna som bor i Nälden hos Nicki och Putte.

– Det handlar såklart om ett socialt hållbart miljöprojekt. Men också om att ha roligt tillsammans på jobbet. Alla är så stolta över våra grisar, säger Nicki.

Grisarna kommer från Görviks lantbruk, samma ställe som Clarion köper sitt fläskkött från annars. Till hösten slaktas de och serveras i restaurangen.

– Vi vill att alla ska veta var maten kommer ifrån. Alla har inte klappat en gris eller har någon känsla för kopplingen mellan djur och mat. Förskolan var här och besökte grisarna, det känns viktigt, konstaterar Nicki.

”Ska man förändra så ska man göra det rejält.”

”Vara ödmjuk och att våga säga ja, det öppnar dörrar.”