Hållbar jakt

Jakten på älgen och bilden

Fotografen och influencern Sofia Ekenlund har nästan 35 000 följare på Instagram. Genom sina bilder berättar hon om naturen och jakten i Ragunda.   

– Ibland är det svårt att veta om jag ska sikta med kameran eller bössan när det brakar fram en älg, säger hon.

 

Älghunden Amaroq skäller intensivt. Han vill att Sofia ska koppla loss honom så att han får börja jaga älg. Myren är som en färgsprakande smällkaramell med höstens röda och gula färgtoner. Ovanför oss reser sig ett dimhöljt berg, en karaktäristisk syn i Ragundadalen. Det är precis det här som Sofia brukar fotografera. Det handlar om naturen och dess magi som hon förmedlar i sina bilder på ett sätt som når alla sinnen.

– Naturen är den naturliga källan, det är här jag får inspiration och i bilderna är det viktigt att det är äkta, och det här är äkta för mig, säger hon.

En kvinna står på en myr och håller i en jakthund som drar i kopplet

För sex år sedan tog hon jägarexamen, men det var ingen självklarhet då hon som barn tyckte jakten var otäck och hon grät när vilt fälldes. Hon gråter fortfarande när ett djur dör. En kalv skulle hon aldrig kunna skjuta om det inte skulle vara för att det är ett ståndskall för hennes hund.

– Jag är en sån djurvän och det är känslomässigt jobbigt att behöva döda. Tårarna kommer fortfarande samtidigt som jag är väldigt tacksam över de djur jag får och det tackar jag naturen för. Jag tror att det är viktigt att känna så också, det är inte bara att ta.

För Sofia är det viktigt med en hållbar jakt.

– För mig är det viktigt att veta vad jag äter för kött. Om jag slutar jaga kan jag lika gärna bli vegetarian.

En kvinna och en hund tittar ut mot myren

Det är hela konceptet med jakt som hon gillar, det är roligt när det händer något under passen, men inte en nödvändighet. Så länge hon är utomhus är det en vinst i sig.  

– Jag släpper djur och tar bilder ibland, jag behöver inte skjuta.

En kvinna går på en myr med en jakthund.
– Hemma för mig är där jag känner skogarna. Det här landskapet med mycket dalgångar det älskar jag, säger influencern Sofia Ekenlund.

Jakten är även en slags meditation för Sofia, där tiden går snabbt även om det inte händer något. Hon gillar att bli totalt avkopplad från resten av världen.

– Jakten ger mig frihet, det är en sån upplevelse att bara få vara med sig själv i tystnaden. Det känns som om många människor har svårt att vara själv, men om man klarar av att sitta själv på ett jaktpass då klarar man det mesta, säger hon.

 

Foto: Sofia Ekenlund
Foto: Sofia Ekenlund
Foto: Sofia Ekenlund
Sofias fototips för att fotografera naturen
  • Den mest magiska tiden i naturen är tidig morgon, när alla sover är naturen vaken. Du får kliva upp tidigt för att vara ute när det ljusnar, men det är värt det.
  • Varma kläder behövs, inget hjälper mot kylan så bra som en eld.
  • Åk till ett ställe där det inte finns andra människor. Våga gå ut i naturen, många är rädda för det, men jag lovar att det bara är avkopplande.
En kvinna och en jakthund gosar på en myr

Namn
Sofia Ekenlund

Plats
Ragunda kommun

Krönika

Så här gör man jämt – tips för jamtwannabes

Här i Jämtland Härjedalen gör vi mestadels som vi vill. Kan själv liksom. Men det finns vissa grundläggande grejor som kan vara bra ha koll på. Här lite handfasta tips för den nyinflyttade och för tastegettilljämtland-spekulanten.

Att åkatillfjällsöverdan. Nästan oberoende av var i länet man bor hinner man tvärfara ganska långt ut på fjället och ändå hem till halvåttarapport. Samma dag. Typ snabbsemesterläge jämt. Väl på fjället kan man turåka, topptura, fiska, jaga, skejta, cykla, åka skridskor, fjällmaratonspringa, åka utförs, samla mat eller nåt. Eller bara tomgå omkring. 

Numer finns också en massa ultra-moderna aktiviteter som t ex backcountryhiking, trailrunning, trekking och kiting. Det är samma som dom gamla, fast fortare och coolare. 

Viktigt: Håll reda på vilken årstid det är! Allt går inte göra jämt, inte ens i Jämtland. Almanackan styr en del, bl a prylpackningen för fjället. Och apropå prylar. Man behöver införskaffa utrustning motsvarande utbudet hos en enklare sportaffär. Införskaffa betyder inte alltid köpa nytt, det kan vara låna, hyra, köpa beg eller värre. Glöm inte silvertejp. 

Och till sist, åk helst dit alla andra inte åker. Det finns massor av såna ställen i länet. Dom ställena är roligare och hyser färre fiender (fiende = en visserligen glad och vänlig själ men dock en som friluftar sig på den kvadratmil där du tänkt frilufta dig ensammen).

"Många menar att avbefolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan"

Plocka hjortron heter mylting på ny-jamska. Man måste inte plocka eller ens äta mylta. Men varje gång man haft besök från sydligare nejder förväntas man vid avskedet överlämna en burk sylt. Med ett fånigt rött band. Så om man inte vill låta farvälandet förmörkas av vännernas avgrundsbesvikelseångest över utebliven sylt med rött band, behöver man he sig ut o plocka. Mylta. Läckande gummistövlar och inplockad hink är nödvändiga. Se upp för myrslukhål, björnarslen och ofrivillig blodgivning (mygg).  Bäst är att gå förvirrat och vilse. Då hittar man mest bär. Många menar att avfolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan. Men det är en annan historia.

Vädret i vår region kan vara underbart. Men ibland rör sig stora mängder överförfriskad luft med hög hastighet från NV. Det minskar risken för allmän unkenhet utomhus, men tillvaron kan upplevas som lite kylskåplig. Lösningar finns dock. Fleecebadbyxor o sommartäckjacka fungerar. Det finns raggsockor med urtag för flip-flopens mellantårnastolpe. Har man glömt mössan kan man alltid linda silvertejp runt skallen. Utbudet av frisörer är gynnsamt (125 kr för en renovering + 35 kr för tejpen).

Att fiska är nödvändigt. Köp många spön och ett långt fiskekort. Självhushållsfiska abborre för vinterbruk. Fånga en exklusiv laxfisk i ett vackert strömvatten. Fiska med en kompis som får mindre fisk än du själv. Man mår bättre då. Och skulle kompisen helt överraskande få mer fisk; häll diesel i hens flugask. Det ska vara miljödiesel.

Välkommen hit, till landets i särklass Goretextätaste område. Och du, ett sista tips, man behöver inte alls följa alla tips. 

Det är oftast roligare att göra som man vill. Man kan helt strunta i friluftsflängandets svett- o snorexpeditioner och ägna sig åt den eminenta lokala kulturen i form av konst, musik o teater och lokalproducerad restaurangföda. Eller så hänger man på Netflix och darknet. Det funkar också. 

Fast silvertejp och fleecebadbyxor behövs. Och så måste man lära sig hantera spännremmar och nästan kunna backa med släp. 

Men det tar vi en annan gång.

Porträtt
Namn
Ingemar Näslund
Författare och vattenstrateg Länsstyrelsen i Jämtlands län

Platsen med det stora hjärtat

Vad är grejen med livet i Jämtland Härjedalen?

Är det de milsvida fjällen? Den gastronomiska maten eller det perfekta puderåket? Är det öringen som hugger eller är det pulsen på torget en sommarnatt under Storsjöyran? Kanske är grejen med Jämtland Härjedalen allt det där och mycket mer – men för att hitta platsens essens börjar resan på en grusväg i de djupaste skogarna förbi en hjärtformad damm. 

I den hjärtformade dammen är vattnet rofyllt. Den ligger lite undangömd vid en grusväg i byn Enarsvedjan i Offerdal. Det är en kärleksförklaring utöver det vanliga. När grävmaskinisten i byn skulle förlova sig kom han på den perfekta presenten till sin blivande fru. Han formgav och grävde dammen och gav henne sitt hjärta i dubbel bemärkelse. Något ovanligt kanske, men visar att här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är. 

Tolv procent av Sveriges yta. Det kustlösa länet Jämtland Härjedalen. Stränderna saknas inte, men här ligger ofta fjällen som fond till dem. Här finns människor som gillar att skala en apelsin långsamt. I det tysta, i ensamheten i naturen. Likväl som det finns de som föredrar pulsen i Östersund. Eller blandningen. Pulsen och tystheten. Människor som är precis som våra 17 000 sjöar, där vattnet ibland är stilla och ibland har höga vågor. 

Från sämst i Europa till bäst i världen

På en skitig hinderbana på Frösön ålar sig Sonia Elvstål under nätet. Hon tränar för att bli bäst i världen på snowboard i Paralympics i Kina 2022. För elva år sedan förändrades hennes liv efter en vänstersväng med motorcykeln. Hon är i dag ett ben kortare, men ett helt liv rikare som hon själv säger. 

– Jag tog mig upp ur sjukhussängen efter olyckan för att jag ville dansa igen. Målet var att medverka i Let´s dance och då måste man vara känd. För att komma dit bestämde jag mig för att satsa på Parasnowboard, en sport som ingen annan tävlar i Sverige tävlar i. Jag är hela landslaget, säger hon.

För tre år sedan stod hon för första gången på en snowboard. Inför sin första tävling hade hon bara övat i en barnbacke, och hon slutade sist. Nu har hon klättrat till en sjunde plats i världen.

Drömmen om att medverka i tv-programmet är numera begravd, Sonia upptäckte nämligen att det är i skidbacken hon inspirerar människor. Nu vill hon bli en förebild och utveckla deltagandet i Parasnowboard för barn och unga med funktionshinder.  

– Östersund som vintersportstad är fantastisk. Jag kan sitta på kontoret och 20 minuter senare står jag i slalombacken, säger hon. 

Både kärlek och gråa hårstrån

Det finns ingen väg till Saskia Stanneveld och JanÅke Johnssons gård. Enda sättet att ta sig till deras röda hus är att gå en stig som leder genom skogen och över en fjällbäck. För tio år sedan lämnade Saskia Europas folktätaste land för ett liv med JanÅke i Jänsmässholmen. I en by med endast ett 30-tal invånare fick hon en helt ny kultur att förhålla sig till och det var inte självklart att hon skulle bli accepterad av den samiska släkten. 

– Jag hade läst mellan raderna på vad min mamma sa, att det bästa var om jag träffade någon som var same, berättar JanÅke. 

– Det gick ändå bra, det fanns flera andra i släkten som gift sig med personer som inte är samer, säger Saskia. 

"Det är renen, väder och vind som sätter agendan"

Kulturchocken kom att visa sig på annat sätt. 

– Holländare vill att det ska hända saker, hon är driftig och snabb och det krockar med det samiska. Vi planerar inte två veckor framåt utan det är renen, väder och vind som sätter agendan, säger JanÅke och Saskia skrattar och säger: 

– Han har fått tagga upp lite och jag har fått tagga ner. 

Tillsammans brinner de för renarna och menar att den relationen är det viktigaste av allt.

 – Renarna ger både kärlek och nya gråa hårstrån, precis som en relation ska göra, säger Saskia. 

 

Tänder en gnista för eldsjälar

Genom mod kommer man långt. Det har Jonas och Rosmari Hagström visat. De startade en musikskola 2010. När ”Hej Främling” frågade om de kunde ta emot Edward från Uganda som praktikant förändrades livet totalt. När de såg hur nyanlända hade det på flyktingförläggningen kände de att de ville hjälpa till. Jonas och Rosmari som vet att det är vetenskapligt bevisat att man av körsång blir friskare och gladare, bestämde att de ville bilda en kör för nyanlända.

Jonas och Edward presenterade idén för en grupp lokala företagare. När Edward pratade grät alla i rummet och de lokala företagarna skänkte 50 000 kronor, som blev starten på ”The Rockin Pots”. Resten är historia. Kören med nyanlända och svenskar har lett till samarbeten med Tomas Ledin och Niklas Strömstedt samt framträdanden i tv och på Eurovision Song Contest. I dag finns ”The Rockin Pots” i fem olika städer. Framträdandet på Storsjöyran med Tomas Ledin minns Jonas allra mest.

– I publiken stod de företagare som bidragit med pengar för att kören skulle födas. Med små medel kan man förändra andras liv, berättar Jonas. 

 

Vardagsrummet i byn...

De 91 bygdegårdarna som finns runt om i länet är byarnas samlingspunkt, lite som byns vardagsrum. Det är här man hänger och lär känna varandra.

På bygdegården Stenhammaren i Mattmar står det denna kväll pyssel på schemat. Bybon Britt-Inger Nilzén är en av initiativtagarna.   

– Nu får ni vara kreativa och låta fantasin flöda, säger hon och börjar skicka runt färger, klister och tapeter till barnen.  

"Här händer saker hela tiden"

Här anordnas bland annat musikcafé, bridgekvällar och ramskvällar. För några veckor sedan anordnade 15-åriga Vilgot Halvarsson Bixo en Lan-helg. Många unga dök upp för att spela datorspel och tv-spel på ett gemensamt nätverk. 

– Vi var 22 stycken och det var jätteroligt. På Stenhammaren har jag varit sedan jag var liten och här händer saker hela tiden. Det är viktigt för byn och här kan alla umgås, säger han. 

 

...och i staden

I ett framtida vardagsrum i Östersund sitter Erik Odén. Just nu ser den här innergården inte så mycket ut för världen, men Erik är den som ser möjligheter när andra ser ruckel. Det här kommer att bli ännu en vacker mötesplats mitt i centrala Östersund. Erik är fjärde generation i familjeföretaget Ruth Odéns fastigheter, döpt efter hans 96-åriga farmor som han dagligen pratar med. Han beskriver själv att de är det lilla fastighetsbolaget med det stora hjärtat. Det är tredje innergården han nu utvecklar där de gamla kulturhistoriska husen bevaras och öppnas upp för att skapa nya mötesplatser i.

"Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor"

– Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor, för mig är relationerna till hyresgästerna det viktigaste, säger han. 

Han väljer att göra saker som kanske inte alla gånger är de mest ekonomiskt fördelaktiga, men som leder till bra utveckling av stadskärnan. 

– Innergårdarna tror jag är lite som ett vardagsrum för människor. Kan jag tillsammans med mina kreativa hyresgäster möjliggöra fler vardagsrum i stadskärnan, då tycker jag att vi är bäst tillsammans. 

 

Fri att vara sig själv

Det är inte många byar i länet som undgått journalisten Stefan Nolervik på Östersunds-Posten. I nästan 40 år har han berättat om länet genom texter och bilder. För honom är det självklart vad grejen med länet är. 

– Det ovanliga med Jämtland är att det bor så vanliga människor här, det finns inget krystat och påklistrat. Det är en sån enkelhet och här kan man vara sig själv, säger han. 

En styrka vi ofta är blinda för själva menar han. När han åker runt i byarna i jakten på nya reportage så behöver han bara stanna bilen så kommer nyfikna människor fram för att prata. 

– Vi pratar och skrattar och trivs ihop utan att egentligen känna varandra och det här tror jag är specifikt för Jämtland, vi är samma. Man behöver inte vara född här utan detta är något man formas in i, det blir så av miljön, säger han. 

Det enkla genuina livet på landet är fyllt av drivkraft, sker något i byn ställer folk upp. Länet är ett av landets mest företagstäta, det finns nära 16 företag per 100 invånare.

– Man har alltid behövt överleva, tidigare var det kanske en fäbodvall man drev, nu tillverkar man något och säljer istället och på så sätt får bygden att överleva.

Vi har en stad, Östersund, och den är livsviktig anser Stefan.

– Centrala stan är så nära storstaden som vi jämtar kommer utan att åka så långt, där hämtar vi allt nytt utifrån. Vi får uppleva det där storstadsbruset, ljudet, dofterna och synintrycken, det är fantastiskt. Och sen kan vi åka hem och dra på oss skoteroverallen, säger han.

Stefan sätter sig i sin skitiga bil som färdats på grusvägar. Han ropar genom fönstret:

– Grejen med Jämtland är friheten, man är fri här.

"Här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är"

Kontakta oss så hjälper vi dig ta steget till Jämtland Härjedalen

Du vet väl att du kan kontakta oss för vägledning inför din flytt? Genom att kontakta våra inflyttarvägledare får du individuell vägledning, konkreta tips och svar på frågor som behöver lösas innan du tar steget till Jämtland Härjedalen. På sidan flyttvägledning kan du läsa mer.

Magasin
Drömmer du om ett
liv i Jämtland Härjedalen?
Maila namn och adress till
hej@tasteget.nu och få
vårt magasin i
brevlådan.

Den hållbara staden

Hållbarhet kan vara mycket, men bygger alltid på långsiktighet och framtidstro. I Östersund bubblar det av idéer och initiativ som bygger på ekologiskt, lokalt och socialt hållbart.

 

Jazzköket/Saluhallen

Jazzköket på den fina gamla innergården mitt i stan har i flera år varit den starkast lysande stjärnan på den gastronomiska Östersundskartan. En restaurang som med kreativa ägare och stöttande fastighetsägare skapat både saluhall, kvarterskrog, finkrog, bar och musikscen kring en innergård i centrala staden. Kristoffer Andersson och Hedda Perström håller i taktpinnen.

– Det är lättare med synergier eftersom Saluhall och Jazzköket numera ligger i samma byggnad. Det ger fördelar för både råvaruhantering och personal, säger Kristoffer Andersson.

Två personer som sitter i en soffa med en neonskylt ovanför sig

Fysisk närhet innebär mindre matsvinn och roligare samarbeten för personalen – hållbarhet på flera plan. Men närheten skapar dessutom mervärde för gästerna då flertalet restauranger på Prästgatan och Hamngatan bildar ett helt eget litet krogkvarter. Det är lätt att fredagens after work övergår till en skön middag, eller att en långlunch avslutas med en smarrig fika.

"Samarbete och dialog med lokala producenter är också viktigt för oss"

Två personer som håller om varandra i en restaurang

Jazzköket har alltid fokuserat på lokala råvaruproducenter och mathantverkare. I Saluhallens delikatessdisk och lunchutbud ser man samma filosofi. Även om det finns rader av kött och fisk här, är den vegetariska satsningen tydlig på båda menyerna.

– Vi kör ut över 100 vegetariska luncher i Saluhallen varje dag, det skulle jag vilja säga är en bra insats för miljö och klimat, menar Kristoffer.

 – Samarbete och dialog med lokala producenter är också viktigt för oss. Så vi tillsammans kan hitta ekonomisk hållbarhet för alla, säger Hedda.

Det ska vara ekologiskt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt.
– Grönsaker lokalt är ju lite knepigt mitt i vintern, men från Ås trädgård precis utanför stan kan vi få fin kål av olika sorter väldigt länge, säger Kristoffer.

– Vi jobbar med medvetna vinmakare, mycket naturviner. Öl finns det gott om i Jämtland, så vi har en gedigen öl-lista från Jämtländska mikrobryggerier.

Person står på ett tak och blickar ut ur kameran

Norra station Café

Nyfikenhet fick Manne Mosten, delägare i Norra Station, att anställa med nya ögon. Ali från Afghanistan och Asmir från Eritrea är två av en handfull personer som fått fast anställning och gett Norra station en mer internationell prägel. 

– Jag insåg för några år sedan att jag inte träffade särskilt många med annan bakgrund än vad jag själv hade. Det gjorde mig nyfiken, säger Manne.

En stor del i steget mot mer kulturell mångfald är det värdefulla arbete med integration och vägar ut i arbetslivet som organisationerna Hej Främling och Verket jobbar med. 

– Både när det gäller administration och myndighetsregler kring nystartsjobb såväl som med kulturella krockar i vardagen har jag alltid fått snabb ovärderlig hjälp från Verket, säger Manne.

Tre personer står i ett restaurangkök och tillagar mat

"Jag tycker verkligen att det finns en öppenhet, nyfikenhet och hjälpsamhet i Jämtland"

Asmir Hagos har jobbat med Manne i två år och varit med från början när han öppnade på Norra station: en plats för mat och kultur mitt i stan. Asmir är fast anställd och en av hörnstenarna på cafét i dag. 

– Han är en bra chef Manne, inte så mycket chef. Vi är mer som en familj här, säger hon och skrattar.  

– Visst kräver det kanske lite mer av mig som arbetsgivare, men det ger också mer. Alla måste verkligen bjuda till och hjälpas åt och göra stan mer levande och intressant, säger Manne.

Jämtar beskrivs ofta som väldigt lokalpatriotiska och en egensinnig skara människor. Manne håller inte riktigt med:

– Jag tycker verkligen att det finns en öppenhet, nyfikenhet och hjälpsamhet i Jämtland. Våga vara nyfiken på det som inte är precis som du. Det är mitt tips. Det kan ge dig mycket tillbaka. 

Tre personer håller olika burkar i en butik

Vågen

Vågen visar vägen till förpackningsfri handel med lösviktsförsäljning av bönor, ris, linser och frön. Lokalen i sin helhet, som benämns C:nen (Scenen), besöks även av tillfälliga utställare, reparations-workshops och pop-up butiker med ekologi, hållbarhet och återanvändning i fokus. Butiken är den första i sitt slag i länet. Vågen vann nyligen Änglamarks hållbarhetspris för sitt arbete.

Miljövetenskapsstudenterna Fanny Näslund och Johanna Björkman har tillsammans med matentusiasten och marknadskommunikatören Estefania Coral Adrade utvecklat och förverkliga idén om ett nav för konsumenters miljövetenhet.

– Det är en butik men även en plats för samtal, föreläsningar och event som handlar om att minska påverkan och förbättra sina konsumtionsvanor, säger Johanna.

"Det finns ett ökande behov och stort intresse"

Förpackningsfria hygienartiklar och husgeråd har kompletterat utbudet. Varorna har blivit allt fler under det halvår de hållit öppet. 

– Utvecklingen går bättre än vi hoppats på. Mer försäljning men också att det kommer in fler människor som är nyfikna. Vi känner verkligen att det finns ett ökande behov och stort intresse, säger Fanny. 

Siluetten av två snöskotrar som hoppar genom luften. Foto Roger Strandberg

Skoter

Skoterkörning kan både vara ett nöje och ett effektivt sätt att ta sig fram i naturen under vintermånaderna. Kör längs slingrande leder eller orörda vidder.

  • 825 mil skoterleder hittar du i Jämtland Härjedalen
  • 87 stycken skoterklubbar finns här. 
  • 25 351 = 14% av Sveriges totala antal snöskotrar i trafik i Jämtland Härjedalen (2017)
  • Det går 1 skoter per 5 invånare i länet
En slalomåkare åker upp för en slalombacke med liften. I bakgrunden syns gröna granar, istäckta Storsjön och snöiga fjäll. Foto Göran Strand.

Alpint

Liftarna är öppna för skidåkning från Lucia till ungefär sista april beroende på snötillgång men även före och efter är det allt fler som går upp för att få de där åtråvärda svängarna. 

  • 137 liftar och 362 nedfarter finns i Jämtland Härjedalens fem största skidanläggningar (Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Bydalen, Lofsdalen)
  • 2,79 miljoner – Totalt antal skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar vintersäsongen 2018/2019
  • 42 graders lutning, så brant är det att susa ner i Rännan. Lofsdalen bjuder på en av Sveriges brantaste backar. Goggles on. 

Längd- och turåkning 

Alla byar i Jämtland Härjedalen med självrespekt har välskötta längdspår. Många av dem har dessutom belysning. Om du inte är född på skidor så finns instruktörer som kan förvandla dig till en mästare. 

 

  • 300 km av längd- och turskidåkning i Bruksvallarna gör detta till ett paradis för längdskidåkare. Dessutom är 11 mil pistade längdspår. 
  • 89 km preparerade spår för längdåkning finns på gångavstånd från stadskärnan i Östersund. 
  • 1,4 km lång är världens längsta skidtunnel i ett berg, MidSweden365, utanför Gällö.
Två cyklister står och tittar ut mot vyn

Cykel

Alltfler får upp ögonen för cykling, i skog, på fjäll och landsväg. På cykeln kommer man längre och hinner se mer än till fots. Trixiga stigar lämnar inte mycket tankeutrymme över till vardagens funderingar.

  • Liftburen downhill-cykling i Lofsdalen Bike Park 7 leder, 16 km och Åre Bike Park 40 leder, 15 km samt i Östersund 6 leder
  • Crosscountry-cykling med specialbyggda leder: Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Lofsdalen, Ljungdalsfjällen och Östersund.
  • Vintercykling med fatbikes på flera destinationer

Med naturen som granne

Säsong året runt

Glid ljudlöst på spegelblanka isar i november. Åk oändligt många mil på skidor genom ett tyst fjällandskap i blått midvinterljus. Låt våffelstugan i skogsbrynet vara målet. Bygg en solgrop den första vårvinterdagen och vänd näsan mot solen. Fiska öring och harr i strömmande vatten, samtidigt som kokkaffet puttrar över elden på strandkanten. Susa ner för fjällsidan på cykel med adrenalinet pumpande i öronen. Plocka hjortron och fyll vattenflaskan i en porlande bäck. Blicka ut över de blånande bergen i horisonten, som inte tycks ha något slut. Med naturen som granne har du aldrig tråkigt.

 

Fyra personer i en slalombacke

Fiske

Fisket är inte bara en anledning till att många besöker Jämtland Härjedalen, utan även en anledning till att människor vill bo här.

  • 17 000 sjöar med en yta av 4 500 km2
  • 2800 km älvar och åar.
  • Nästan lika många fiskeplatser som fiskare
  • Hårkan, Dammån, Gimån, Jormvattnet och Valsjön – namnen på några vatten som gjort sig internationellt kända genom fiskehistorien.

Vandring

Jämtland Härjedalen erbjuder ett stort utbud av möjligheter till dagsturer och längre strapatser i både lågland och fjällterräng. 

  • 200 naturreservat finns det här. Och en nationalpark, Sonfjället.
  • 580 kilometer St Olavsled – pilgrimsleden från Selånger utanför Sundsvall, genom Jämtland, till Trondheim i Norge.
  • Lättillgänglig fjällvandring som t ex klassikern Jämtlandstriangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren och dagsturer i Södra Årefjällen eller familjevänlig vandring till ”Finn fem fall” i Vemdalen.
  • Vandringen till Helags i Ljungdalsfjällen togs upp av National Geographic 2015 som en av ”The Worlds Best Summit Hikes”.