Namn
Sofie Nilsson och Sara Gärdegård

“I Jämtland finns något för alla, det gäller bara att hitta dit”

En hemvändare, en inflyttare, båda med samma längtan ut i det fria.

Sara Gärdegård och Sofie Nilsson bestämde sig för att kartlägga äventyr, stora som små i hela Jämtlands län. Allt för att göra det enklare för fler att hitta ut till Jämtlands många guldkorn. Möt duon bakom sajten upptackjamtland.se

Sofie Nilsson och Sara Gärdegård vill inspirera till att upptäcka hela länet.

En stilla eftermiddag med utsikt över den vinterklädda Storsjön, strax utanför Östersund.

Där möter Ta steget kreatörerna Sara och Sofie som ligger bakom sajten Upptäck Jämtland. De dyker upp utrustade med ved, värmande nyponsoppa och ingredienser till kolbulle. Medan första kolbullen bryns, delar Sara och Sofie med sig om vänskapen, och varför de tycker små vardagsäventyr är lika värdefulla som stora.

Med en gemensam lust att upptäcka nya platser i naturen, fann de varandra när Sofie sökte praktik hos Sara. En nära vänskap växte fram när de förstod att de delade lika mycket intresse för digital design och kommunikation, som för äventyr utomhus.

– Jag pluggar digital design och hade sedan tidigare följt Sara på Instagram. När det blev klart att jag skulle göra min praktik i Östersund, tänkte jag direkt på Sara, säger Sofie.  

Sofie och Sara upplevde att det saknades en bra informationskanal om alla guldkorn i Jämtland län, så de valde att skapa en egen.

Genom Sofies och Saras gemensamma friluftsintresse upplevde de att det saknades en bra informationskanal om alla guldkorn som finns att upptäcka i Jämtlands län, och framförallt hur man hittar dit. En två meter lång länskarta sattes upp på väggen och de började märka ut olika utflyktsmål. Det blev också startskottet för arbetet med Upptäck Jämtland.

– Från början var det främst för oss själva, men ju fler platser vi hittade desto mer ville vi dela med oss till andra, säger Sofie.

– Vi började med att kartlägga vattenfall. Det var så tillfredställande att upptäcka hur många det fanns. Men det var ganska opraktiskt att märka ut platserna på kartan så vi bestämde oss att göra en digital version istället, säger Sara.

Den digitala kartan utvecklades snart till en webbplats, upptackjamtland.se. I takt med att utflyktsmål med tillhörande information och koordinater ökade på webbplatsen, växte även antalet följare i sociala medier. Idag har över 120 000 personer besökt hemsidan. Och runt fyra tusen är medlemmar i Upptäck Jämtlands Facebookgrupp.

Informationen som ligger på Upptäck Jämtland hemsida är hämtat från kommuner, Länsstyrelsen och genom tips från besökare av webbplatsen. Men att uppsöka alla besöksmål själva skulle bli ett heltidsjobb utan betalning.

– Vi kanske har besökt fem procent av det som ligger uppe på hemsidan. Det finns ju väldigt många platser. Vi har ingen beställare utan Upptäck Jämtland är helt på vårt initiativ. Därför har hemsidan utvecklats i mån av tid. Men det känns alltid tillfredställande att skapa något som gynnar andra än bara en själv, säger Sara.

Sofie instämmer och säger,

– Det är roligt att göra folk nyfikna på utomhusliv. Och att det finns så många olika platser att besöka. Ofta behöver man inte ens åka så långt. Det är lätt att bli hemmablind, vilket är synd, för det finns så mycket i ens närområde att upptäcka.

– Vi vill visa att det finns fler ställen än trendiga turistmål som Blanktjärn och Jämtlandstriangeln. Om vi kan sprida ut oss blir det inte samma tryck på ett och samma ställe.

Sara och Sofie vill inspirera till att upptäcka hela länet. De hoppas kunna bidra till en mindre hård belastning på populära destinationsmål i länet om besökarna sprids ut till fler platser.

– Vi vill visa att det finns fler ställen än trendiga turistmål som Blanktjärn och Jämtlandstriangeln. Därför har vi inte ens med dem på hemsidan. Om vi kan sprida ut oss blir det inte samma tryck på ett och samma ställe. Det är så mycket fokus på Åretrakten som många flyttar hit för. Men vi borde alla hjälpas åt att sprida att det finns mer att upptäcka här i Jämtland Härjedalen, säger Sara.

Välj äventyret i Jämtland Härjedalen. Två personer prommenerar på snötäckt sjö.
Genom att inspirera till besök i hela länet, hoppas Sofie och Sara på att kunna bidra till mindre hård belastning på populära destinationsmål.

I vår del av Sverige kan vädret slå om snabbt. Särskilt när man vistas i fjällen. Därför tycker Sara och Sofie att det är viktigt att tänka på säkerheten genom att läsa på om platsen och vädret innan man åker ut. Men förutom att vistas i naturen på ett tryggt sätt, tycker de att alla har ett gemensamt ansvar.

– Det är viktigt att tänka på allemansrätten, inte störa, inte förstöra. Respektera natur och de människor som bor i närheten, säger Sofie och fortsätter. Jag som tidigare jobbat med turism på olika fjälldestinationer, ser att vissa gränsar till överturism. Och det finns många besökare som inte har någon fjällvana eller vet hur man bör vistas i fjällen. Men var drar man gränsen? Svåra frågor som jag tror ingen riktigt vet hur man ska hantera ännu, säger Sofie.

Sara och Sofie hoppas på många fler utomhusäventyr i framtiden. Drömmen är att fortsätta kombinera digital design, kommunikation tillsammans med friluftsliv. Men för tillfället har de precis släppt en vinterversion på Upptäck Jämtland hemsida med en massa nytt att upptäcka.

Sara & Sofie tipsar: Att tänka på innan du går ut
  • Klä dig med lager på lager. Gäller sommar som vinter.
  • Kolla alltid väderleksrapporten. Och var lite flexibel beroende på väder.
  • Bli bekant med karta och kompass. Det är inte alltid du har laddat batteri på telefonen.
  • Ta med dig mer mat än vad du tror att du behöver.
  • Anpassa turen efter din erfarenhet.
  • Alla äventyr utomhus behöver inte ske så långt bort.

Namn
Anne Laila Buljo Åhrén, förskolepedagog

Samisk förvaltnings- myndighet

Region Jämtland Härjedalen – eller Jïemhten Herjedaelien Dajve som det heter på sydsamiska – ligger i södra delen av Saepmie och är en samisk förvaltningsmyndighet. 
Det framgår av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 

Att vara samisk förvaltningsmyndighet innebär ett särskilt ansvar för att främja samisk kultur och samiska språk. Ambitionen är att samiska perspektiv ska finnas med och bli synliggjorda i olika verksamhetsområden. Det är ett långsiktigt och ständigt pågående arbete.

Läs mer om hur Region Jämtland Härjedalen jobbar som samisk förvaltningsmyndighet >

Med sydsamiska som växtkraft för framtida samiska generationer

Förskolepedagogen Anne Laila Buljo Åhrén bidrar till att kommande generationer pratar sydsamiska.

”Om jag inte trott på språkets överlevnad hade jag aldrig jobbat med det här. Det hade varit som att jobba som präst men inte tro på gud.”

Anna Laila sitter med en lapotop vid ett bord på förskolan
Förskolepedagogen Anne Laila Buljo Åhrén har jobbat med barn i hela sitt yrkesverksamma liv.

Hösten 2021 öppnade den samiska förskoleverksamheten på Frösön i Östersund.

I nära dialog med föräldrarna bestämdes det att förskolan skulle ha samisk inriktning en dag i veckan.  Tanken är att verksamheten ska kunna växa organiskt och utökas vid behov. Hittills är nio barn inskrivna.

En av de anställda är pedagogen Anne Laila Buljo Åhrén. Hon har jobbat med barn under hela sitt yrkesverksamma liv. Uppväxt i norska Kautokeino och med nordsamiska som modersmål, lärde hon sig sydsamiska senare i livet. Anne Laila har tidigare arbetat med modersmålsstöd för Strömsunds kommun. Där har hon pendlat mellan olika svenska förskolor och träffat samiska barn. Men hon tycker att det blir något helt annat att jobba på en samisk förskola.

– Språkarbetet blir mycket enklare då vi kan integrera språket i alla aktiviteter vi gör. Samtidigt kan vi på ett naturligt sätt inkludera traditioner och kultur i pedagogiken, säger Anne Laila.

Språket integreras i alla aktiviteter man gör på förskolan.

De flesta av leksakerna är hämtade från verkligheten. Det finns bland annat en kåta både inomhus och utomhus. Men även miniatyrrenar, skotrar, fyrhjulingar och material till handslöjd. Samisk pedagogik går delvis ut på att ”lära genom att göra.” Genom lek och aktiviteter förmedlas samiska värdegrunder och traditioner.

– Vi inkluderar barnen i det som var naturligt att lära sig hemma förr. Exempelvis hur och vart man sitter i en kåta. Eller hur man tar vara på renens ben och berättar sagor kring dem.

En gång i veckan sätter sig Anne Laila på bussen från Fagerdal i Strömsunds kommun för att resa till Staare, Östersund. Hon ser pendlingen mellan hemmet och förskolan i Staare som en investering i framtiden.

– Många undrar hur jag orkar pendla. Men jag brukar säga att jag måste tänka på min ålderdom, skrattar Anne Laila och fortsätter,

– Tänk när jag blir gammal och ingen kan prata samiska med mig. Hur ska det bli då?

– Om jag inte hade trott på språkets överlevnad så hade jag aldrig jobbat med det här. Det hade varit som att jobba som präst men inte tro på gud.

Genom lek och aktiviteter förmedlas samiska värdegrunder och traditioner.

Sydsamiskan är ett minoritetsspråk i södra delen av Saepmie. Anne Laila kan inte identifiera sig med hur det är att växa i en minoritetsgrupp då hon själv växte upp i ett nordsamiskt samhälle där samisk kultur och språk är i majoritet. Men Anne Laila har tilltro på kommande generationer och på språkets överlevnad i syd-Saepmie.

– Om jag inte hade trott på språkets överlevnad så hade jag aldrig jobbat med det här. Det hade varit som att jobba som präst men inte tro på gud, avslutar Anne Laila.

Namn
Ida och Johannes Collin

Plats
Norråker

”Vi vill ta världen till Norråker. Men också ge Norråker till världen”

Det började med kärlek till sin hembygd. Sen kärlek till varandra. Till att driva lanthandel, café, erbjuda hundspannturer, stuguthyrning, guidade vandringar, med mera. Entreprenörparet Ida & Johannes Collin berättar hur man driver ”Sveriges bästa lanthandel”.

Ida sitter på knä i snön och klappar en svartvit hund i hundspannet.
Ida och Johannes Collin bestämde sig för att ta steget till Norråker i Strömsunds kommun.

– På en skidtur sa jag till Ida, om inte du tar det här steget med mig så kommer du ångra dig resten av livet, berättar Johannes.

Och så blev det. Ida tog steget med Johannes. Tillsammans tog de steget tillbaka till Norråker, Strömsunds kommun. Efter turer mellan Norrtälje, Umeå och Östersund beslöt de att det var dags att sluta veckopendla och återvända hem. I samma veva hörde de att Konsumnordbutiken i Norråker skulle säljas. Med liten affärserfarenhet, tog Ida och Johannes ”orädda” sig an utmaningen och köpte butiken.

– Vi var så unga! Då är man inte rädd för saker man aldrig gjort förut. Och det var jätteroligt. Som att leka affär fast i vuxen ålder, säger Ida.

Johannes tillägger,

– Ja, vi tänkte; vi provar, vad är det värsta som kan hända?

När Johannes och Ida år 2000 fick höra att butiken i Norråker skulle säljas tänkte de "vi provar!" och tog sig an utmaningen.

Det var år 2000. Tjugotvå år senare är lanthandeln både ett besöksmål och en samlingsplats för lokalborna i Norråker. Förutom allt det som en mataffär brukar innehålla, finns även en delikatessostavdelning, försäljning av lokalt hantverk och friluftsartiklar. Samt café för de som är fikasugna efter shoppingen. Ida och Johannes anordnar även guidade vandringar, hundspannsturer och hyr ut boenden för turister. De hoppas även på att snart kunna öppna restaurang för sina besökare. Att göra flera saker samtidigt har de blivit vana vid. Dessutom innebär ett större utbud fler besökare till Norråker. 

–  Det är roligt med utmaningar. Det är så man lär sig nya saker och utvecklas, säger Ida.

– Ja, och vi vill fortsätta ha roligt på jobbet. Men främst kunna bo där vi vill leva. Det är inte lätt att driva lanthandel med Norråkers 115 invånare så vi behöver dra hit mer folk, säger Johannes.

– De som kommer hit vill uppleva det som är vår vardag. Vilket har blivit vårt sätt att jobba för inflyttning.

Förutom att driva lanthandeln i Norråker, anordnar Ida och Johannes även hundpsannsturer.

Och folk kommer det. I lanthandeln hörs att en mix av nationaliteter som är på besök. Ida och Johannes tycker att turismen har ökat i Norråker de senaste åren. Dock vill de inte ta åt sig hela äran.

– Fler har hittat till Norråker, men inte bara på grund av oss, även om vi säkert har bidragit till fler besökare. Men det har blivit trendigare med natur och utomhusliv. De som kommer hit vill uppleva det som är vår vardag. Vilket har blivit vårt sätt att jobba för inflyttning. Många av våra besökare blir nyfikna på hur det är att bo här på heltid, säger Ida.

– Vi vill ta världen till Norråker, men också ge Norråker till världen, säger Ida.

– Ödmjukt, säger Johannes med glimten i ögat.

– Ja, det är inte vår starka sida, skrattar Ida.

Ödmjukt eller inte. Ida och Johannes har alltid haft visionen om att driva mer än ”bara en lanthandel”. Men det har skett långsamt och succesivt. Tålamod och uthållighet, och en bra portion optimism har varit ingredienserna till en lyckad satsning. Men framförallt tycker de att nyckeln till framgång är att jobba tillsammans med andra.

– Vi måste vara med som en del av lokalsamhället. Ska man lyckas som entreprenör på en mindre ort, då måste man engagera sig i föreningsliv. Man får så mycket ut av det, för man lyckas inte helt själv, avslutar Ida.

 

Med förundran har vi följt debatten om vantrivseln i Stockholm, en debatt som nu stormat under en månads tid i riksmedia. Vi på Ta steget vill förstås välkomna alla storstadströtta journalister och andra att testa på livet i Jämtland Härjedalen.

Från författaren Ingemar Näslund kommer också en hälsning till DN:s krönikör Björn Wiman, en i raden av journalister som under hösten reflekterat kring storstadens avskyvärden

Krönika

Livet i storstan verkar vara bedrövligt

Du Björn Wiman, det verkar vara ganska bedrövligt i Stockholm om man får tro det du skriver. Vi som brukar tycka det är så fint i huvudstaden.

Men det kan inte vara kul det där, att det inte finns parkeringar, att till exempel inte kunna parkera på ICA när man ska tvärspela padel. Det är liksom kamp om utrymmet hela tiden. Man måste ta för sig. Annars tar nån annan för sig. Man måste också ta upp efter sig, men det är en helt annan sak. 

Men vi fattar, det är besvärligt. Det kanske inte är nån tröst för dig, men vi har ett parkeringselände här på landsbygden också. Fast ungefär tvärtom. Vi har på flera håll för många parkeringsplatser och för lite bilar. Det ser helt enkelt glest ut. Inte så där kompakt urbansnyggt som det ska vara för att det ska kännas häftigt. Därför far vi ibland runt och okynnesparkerar. Eller egentligen stödparkerar. Man måste ju hjälpa till. 

"Därför far vi ibland runt och okynnesparkerar. Eller egentligen stödparkerar. Man måste ju hjälpa till."

Sen skriver du att du är trött på att vara epidemiskt nyfiken på allt som är nytt. Så illa är det här också. Vi är epidemiskt nyfikna på när hjortronen ska mogna och isen lägga. Det är nytt varje år. Kanske är det möjligtvis redan är skidföre på Snasahögarna? Slitsamt det där med det nya.

Underdimensionerade biltunnlar är tydligen ett annat problem i storstaden som bidrar till avskyvärdet. Igen, det är säkert en klen tröst Björn, men vi har också tunnelproblem. Skidtunneln i Bräcke är överdimensionerad. Folk åker för fort. Och dom som åker åt fel håll vill inte betala. Man får inte åka bil i tunneln ens. Men hundspann går förmodligen bra. Och Swix blå extra funkar nästan jämt. 

"Här är det inte för mycket folk. Utom på Storsjöyran. Och ibland vid vissa fiskevatten. När rocken kläcker. "

Till sist, det tycks vara för mycket folk i dina trakter. Dom trängs och knuffas och ser inte varandra i ögonen. Här är det inte för mycket folk. Utom på Storsjöyran. Och ibland vid vissa fiskevatten. När rocken kläcker. Men vi ser inte varandra i ögonen här heller. I genomsnitt är folk för långt bort. Eller så har dom yrsnö i ögonen. 

Som du ser Björn, vi har det inte heller så bra, fast på ett eljest sätt jämfört med hur du har det besvärligt i storstan. Vi tycker du ska komma hit och kolla läget. Då slipper du vara irriterad. Och kan andas lite. Åkatillfjällsöverdan. Okynnesparkera på Ica. Åka i skidtunneln med Swix blå extra. Och oroa dig inte över att det saknas drejningskurser för husdjur. Vi kan säkert ordna en tovningskurs åt din siames. Här finns nämligen massor av idérika entreprenörer. 

Här finns äventyret. Utrymmet. Den opåtvingade gemenskapen. Och vi ser varandra när det behövs. Välkommen hit! 

"Vi tycker du ska komma hit och kolla läget. Då slipper du vara irriterad. Och kan andas lite. Åkatillfjällsöverdan. Okynnesparkera på Ica. Åka i skidtunneln med Swix blå extra."

Ingemar Näslund, författare och vattenstrateg

Porträtt
Namn
Sharre Blomqvist
Projektledare för En attraktiv region och Ta steget

KRÖNIKA

Välkommen till Jämtland Härjedalen

Vi hade precis vinkat av min mamma i Göteborg inför hennes tågresa tillbaka hem till Jämtland. Hem till lugnet. Trodde hon. En kvart efter att hon kommit hem landade vårt flyg och snart stod min fru, jag och våra barn i hennes hall. Vår överraskningskupp hade lyckats. Chocken gjorde att hon knappt uppfattade att jag skulle på anställningsintervju nästa dag och att vi efter 19 års frånvaro nu planerade att flytta till Jämtland.

Motljusbild från en bil som kör på en vinterväg

Mitt i karriären och mitt i smeten. Det var ju så här det skulle vara, living the dream liksom. Även om vi trivdes i Göteborg fanns en gnagande känsla av att något fattades i våra liv. Tiden kanske? Vardagen bestod i att lägga ett livspussel som hela tiden fick fler bitar. Även om vi bodde centralt så gick osunt mycket tid till att pendla mellan jobb, skola och hem. Storstadsnormen och studier hade lett oss till Göteborg och en flytt tillbaka fanns liksom inte på kartan. Men våra samtal om livet kom allt mer att handla om att vi ville hitta en bättre balans och en göttigare vardag. Och där någonstans började vår flyttresa.

 

Ett längdspår går ända fram till altandörren

Rullgardinen gick upp för oss under ett snöigt sportlov. Med fjällen som fond upptäckte vi att den tillknäppta plats vi en gång lämnat nu präglades av sjyssta värderingar och innovativa, öppna människor. Värdegrundsdrivna initiativ, som i storstan oftast drunknar i trafikbruset, var här något som gav ringar på vattnet och bidrog till en skön plats att bo på. Det ville vi vara en del av! Väl tillbaka i ett sidregnigt Göteborg kändes beslutet självklart – om en av oss fick jobb i Jämtland så skulle vi flytta.

Tre personer tittar in i kameran från en pulkabacke

Visst är det märkligt. Föreställningen om att det inte finns några intressanta jobb utanför storstadsområdena. För så är det ju inte. Vi trodde att nytt jobb det får vi tidigast om ett år, kanske flera. Två månader senare hade vi båda fått jobb. Flytten var ett faktum, vi sade upp oss och började packa för nystart.

En pappa med två barn fixar utemat på fjället

Det var härligt att ha bestämt sig, men visst funderade vi på om det var rätt. Vi hade ju karriär och hörnbalkong i innerstan och skulle barnen få nya vänner? Då visste vi inte vad vi vet idag. Flytten gav oss en möjlighet att forma om våra liv utifrån vad som var viktigt för oss där och då. Nu njuter vi av att ha säsong året runt och mer tid för livet, fem timmar per person och vecka för att vara exakt. Den tid som vi tidigare ägnade på bussen mellan jobb, skola och hem ägnar vi idag åt varandra, små vardagsäventyr i naturen och annat som vi mår bra av.

Två barn leker i sjön under solnedgången

Visst går det att jobba för mycket även här. Men den omedelbara närheten till skog, fjäll och sjö ger oss kraft där emellan och vi är tacksamma att vi hade modet att låta hjärtat styra. Mamma har förresten hämtat sig från chocken och det är en ömsesidig glädje att nu vara närmare varandra. 

Ett barn håller för näsan framför en surströmmingsburk

Den största skillnaden efter flytten är att vintrarna fått en helt ny mening för oss. Tidigare var vintern vår innesäsong, nu är det precis tvärtom. Vintern gör länet till en enda stor lekplats dit hela familjen längtar. Att kunna planera för utförsåkning utifrån snöprognos istället för när vi har vår semester, det har blivit en vardagslyx för oss.

Kontakta oss så hjälper vi dig ta steget till Jämtland Härjedalen

Du vet väl att du kan kontakta oss för vägledning inför din flytt? Genom att kontakta våra inflyttarvägledare får du individuell vägledning, konkreta tips och svar på frågor som behöver lösas innan du tar steget till Jämtland Härjedalen. På sidan flyttvägledning kan du läsa mer.

Magasin
Porträtt
Namn
Marika Hopponen
Plats
Frostviken, Strömsunds kommun

Snörikt och attraktivt

Frostviken är paradiset för Marika Hopponen Westberg

Frostviken är ett vinterparadis för skoteråkare och andra friluftsentusiaster. Där bor och arbetar Marika Hopponen Westberg med hållbar vinterturism.

Frostviken ligger i Strömsunds kommun och är ett attraktivt område för skoteråkare tack vare tekniskt krävande terräng, stora friåkningsområden och ordentliga vintrar.

– Vi har nog aldrig haft en snöfattig vinter här, säger Marika Hopponen Westberg som driver Jormvattnets Fiskecamp och bor samt arbetar som naturvärd i området. 

Marika flyttade till orten i mitten av nittiotalet, för platsen och för kärleken.

– Jag är i paradiset. Här varvas fjäll och sjöar likt ett silverband. Det är inte heller långt till Norge och den vackra atlantkusten.

Frostviken kallas ibland ”Lilla Kanada” på grund av den unika terrängen och lockar besökare från mellersta och norra Sverige samt Norge. Turismen är viktig för bygden och möjliggör service i form av affärer, skola och hälsovård.

En skoteråkare kör i lössnö

"Att köra skoter är den bästa frihetskänslan"

Det har inte varit odelat positivt med många turister i Frostviksfjällen. För åtta år sedan hade markägarna i området ledsnat på att få sina skogsplanteringar sönderkörda av skotrar och att skoteråkande turister kom väldigt nära privata hus. Det var startskottet till projektet Hållbar vinterturism, ett samarbete mellan markägare, Strömsunds kommun och externa finansiärer med fokus på ekonomisk hållbarhet, kommunikation och säkerhet. Som en del av projektet tillsattes naturvärdar som bland annat arbetar med informationsspridning och tillsyn av området. Marika har varit med sedan starten för fem år sedan.

– Att köra skoter är den bästa frihetskänslan. Det är ett fantastiskt redskap som möjliggör för nästan vem som helst att komma ut och njuta av storslagen fjällnatur. Vi naturvärdar finns på plats för att det ska vara lätt att hitta och göra rätt, säger Marika.

En kvinna pratar med kunder

Skoterområdet erbjuder 100 000 hektar körbar mark varav 30 000 är tillgängligt för friåkning. Tack vare projektet har området delats upp i skyltade zoner vilket gör det lättare att orientera sig, både för besökare och vid en eventuell olycka. Det är avgiftsbelagt att köra i på fjället som är ett kommunalt regleringsområde. Pengarna går tillbaka in i verksamheten  och i gengäld får besökarna flera mil preparerad led och pengarna som till stor del görs av ideella krafter. 

– Det här området är ett smörgåsbord för skoteråkare. Varsågod, det är bara att ta för dig av allt från lättsam körning på myr till tekniskt utmanande körning i raviner. Man kan utan problem åka en hel dag tillsammans oavsett vilken nivå på skoterkörningen man har, säger Marika.

 

En kvinna står utanför sin fiske camp

Zonidelningen gör att det går att stänga av delar av området vid behov som lavinrisk eller av hänsyn till rennäringen som de samarbetar med och vars djur i perioder betar i området. Det har även bidragit till att vissa områden är skoterfria, där den som vill njuta av längdskidåkning eller hundspann kan göra det i stillhet.

– Här finns plats för alla, säger Marika Hopponen Westberg.

Krönika

Så här gör man jämt – tips för jamtwannabes

Här i Jämtland Härjedalen gör vi mestadels som vi vill. Kan själv liksom. Men det finns vissa grundläggande grejor som kan vara bra ha koll på. Här lite handfasta tips för den nyinflyttade och för tastegettilljämtland-spekulanten.

Att åkatillfjällsöverdan. Nästan oberoende av var i länet man bor hinner man tvärfara ganska långt ut på fjället och ändå hem till halvåttarapport. Samma dag. Typ snabbsemesterläge jämt. Väl på fjället kan man turåka, topptura, fiska, jaga, skejta, cykla, åka skridskor, fjällmaratonspringa, åka utförs, samla mat eller nåt. Eller bara tomgå omkring. 

Numer finns också en massa ultra-moderna aktiviteter som t ex backcountryhiking, trailrunning, trekking och kiting. Det är samma som dom gamla, fast fortare och coolare. 

Viktigt: Håll reda på vilken årstid det är! Allt går inte göra jämt, inte ens i Jämtland. Almanackan styr en del, bl a prylpackningen för fjället. Och apropå prylar. Man behöver införskaffa utrustning motsvarande utbudet hos en enklare sportaffär. Införskaffa betyder inte alltid köpa nytt, det kan vara låna, hyra, köpa beg eller värre. Glöm inte silvertejp. 

Och till sist, åk helst dit alla andra inte åker. Det finns massor av såna ställen i länet. Dom ställena är roligare och hyser färre fiender (fiende = en visserligen glad och vänlig själ men dock en som friluftar sig på den kvadratmil där du tänkt frilufta dig ensammen).

"Många menar att avbefolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan"

Plocka hjortron heter mylting på ny-jamska. Man måste inte plocka eller ens äta mylta. Men varje gång man haft besök från sydligare nejder förväntas man vid avskedet överlämna en burk sylt. Med ett fånigt rött band. Så om man inte vill låta farvälandet förmörkas av vännernas avgrundsbesvikelseångest över utebliven sylt med rött band, behöver man he sig ut o plocka. Mylta. Läckande gummistövlar och inplockad hink är nödvändiga. Se upp för myrslukhål, björnarslen och ofrivillig blodgivning (mygg).  Bäst är att gå förvirrat och vilse. Då hittar man mest bär. Många menar att avfolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan. Men det är en annan historia.

Vädret i vår region kan vara underbart. Men ibland rör sig stora mängder överförfriskad luft med hög hastighet från NV. Det minskar risken för allmän unkenhet utomhus, men tillvaron kan upplevas som lite kylskåplig. Lösningar finns dock. Fleecebadbyxor o sommartäckjacka fungerar. Det finns raggsockor med urtag för flip-flopens mellantårnastolpe. Har man glömt mössan kan man alltid linda silvertejp runt skallen. Utbudet av frisörer är gynnsamt (125 kr för en renovering + 35 kr för tejpen).

Att fiska är nödvändigt. Köp många spön och ett långt fiskekort. Självhushållsfiska abborre för vinterbruk. Fånga en exklusiv laxfisk i ett vackert strömvatten. Fiska med en kompis som får mindre fisk än du själv. Man mår bättre då. Och skulle kompisen helt överraskande få mer fisk; häll diesel i hens flugask. Det ska vara miljödiesel.

Välkommen hit, till landets i särklass Goretextätaste område. Och du, ett sista tips, man behöver inte alls följa alla tips. 

Det är oftast roligare att göra som man vill. Man kan helt strunta i friluftsflängandets svett- o snorexpeditioner och ägna sig åt den eminenta lokala kulturen i form av konst, musik o teater och lokalproducerad restaurangföda. Eller så hänger man på Netflix och darknet. Det funkar också. 

Fast silvertejp och fleecebadbyxor behövs. Och så måste man lära sig hantera spännremmar och nästan kunna backa med släp. 

Men det tar vi en annan gång.

Porträtt
Namn
Ingemar Näslund
Författare och vattenstrateg Länsstyrelsen i Jämtlands län

Platsen med det stora hjärtat

Vad är grejen med livet i Jämtland Härjedalen?

Är det de milsvida fjällen? Den lokala gastronomin eller det perfekta puderåket? Är det öringen som hugger eller är det pulsen på torget en sommarnatt under Storsjöyran? Kanske är grejen med Jämtland Härjedalen allt det där och mycket mer – men för att hitta platsens essens börjar resan på en grusväg i de djupaste skogarna förbi en hjärtformad damm. 

I den hjärtformade dammen är vattnet rofyllt. Den ligger lite undangömd vid en grusväg i byn Enarsvedjan i Offerdal. Det är en kärleksförklaring utöver det vanliga. När grävmaskinisten i byn skulle förlova sig kom han på den perfekta presenten till sin blivande fru. Han formgav och grävde dammen och gav henne sitt hjärta i dubbel bemärkelse. Något ovanligt kanske, men visar att här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är. 

Tolv procent av Sveriges yta. Det kustlösa länet Jämtland Härjedalen. Stränderna saknas inte, men här ligger ofta fjällen som fond till dem. Här finns människor som gillar att skala en apelsin långsamt. I det tysta, i ensamheten i naturen. Likväl som det finns de som föredrar pulsen i Östersund. Eller blandningen. Pulsen och tystheten. Människor som är precis som våra 17 000 sjöar, där vattnet ibland är stilla och ibland har höga vågor. 

Från sämst i Europa till bäst i världen

På en skitig hinderbana på Frösön ålar sig Sonia Elvstål under nätet. Hon tränar för att bli bäst i världen på snowboard i Paralympics i Kina 2022. För elva år sedan förändrades hennes liv efter en vänstersväng med motorcykeln. Hon är i dag ett ben kortare, men ett helt liv rikare som hon själv säger. 

– Jag tog mig upp ur sjukhussängen efter olyckan för att jag ville dansa igen. Målet var att medverka i Let´s dance och då måste man vara känd. För att komma dit bestämde jag mig för att satsa på Parasnowboard, en sport som ingen annan tävlar i Sverige tävlar i. Jag är hela landslaget, säger hon.

För tre år sedan stod hon för första gången på en snowboard. Inför sin första tävling hade hon bara övat i en barnbacke, och hon slutade sist. Nu har hon klättrat till en sjunde plats i världen.

Drömmen om att medverka i tv-programmet är numera begravd, Sonia upptäckte nämligen att det är i skidbacken hon inspirerar människor. Nu vill hon bli en förebild och utveckla deltagandet i Parasnowboard för barn och unga med funktionshinder.  

– Östersund som vintersportstad är fantastisk. Jag kan sitta på kontoret och 20 minuter senare står jag i slalombacken, säger hon. 

Både kärlek och gråa hårstrån

Det finns ingen väg till Saskia Stanneveld och JanÅke Johnssons gård. Enda sättet att ta sig till deras röda hus är att gå en stig som leder genom skogen och över en fjällbäck. För tio år sedan lämnade Saskia Europas folktätaste land för ett liv med JanÅke i Jänsmässholmen. I en by med endast ett 30-tal invånare fick hon en helt ny kultur att förhålla sig till och det var inte självklart att hon skulle bli accepterad av den samiska släkten. 

– Jag hade läst mellan raderna på vad min mamma sa, att det bästa var om jag träffade någon som var same, berättar JanÅke. 

– Det gick ändå bra, det fanns flera andra i släkten som gift sig med personer som inte är samer, säger Saskia. 

"Det är renen, väder och vind som sätter agendan"

Kulturchocken kom att visa sig på annat sätt. 

– Holländare vill att det ska hända saker, hon är driftig och snabb och det krockar med det samiska. Vi planerar inte två veckor framåt utan det är renen, väder och vind som sätter agendan, säger JanÅke och Saskia skrattar och säger: 

– Han har fått tagga upp lite och jag har fått tagga ner. 

Tillsammans brinner de för renarna och menar att den relationen är det viktigaste av allt.

 – Renarna ger både kärlek och nya gråa hårstrån, precis som en relation ska göra, säger Saskia. 

 

Tänder en gnista för eldsjälar

Genom mod kommer man långt. Det har Jonas och Rosmari Hagström visat. De startade en musikskola 2010. När ”Hej Främling” frågade om de kunde ta emot Edward från Uganda som praktikant förändrades livet totalt. När de såg hur nyanlända hade det på flyktingförläggningen kände de att de ville hjälpa till. Jonas och Rosmari som vet att det är vetenskapligt bevisat att man av körsång blir friskare och gladare, bestämde att de ville bilda en kör för nyanlända.

Jonas och Edward presenterade idén för en grupp lokala företagare. När Edward pratade grät alla i rummet och de lokala företagarna skänkte 50 000 kronor, som blev starten på ”The Rockin Pots”. Resten är historia. Kören med nyanlända och svenskar har lett till samarbeten med Tomas Ledin och Niklas Strömstedt samt framträdanden i tv och på Eurovision Song Contest. I dag finns ”The Rockin Pots” i fem olika städer. Framträdandet på Storsjöyran med Tomas Ledin minns Jonas allra mest.

– I publiken stod de företagare som bidragit med pengar för att kören skulle födas. Med små medel kan man förändra andras liv, berättar Jonas. 

 

Vardagsrummet i byn...

De 91 bygdegårdarna som finns runt om i länet är byarnas samlingspunkt, lite som byns vardagsrum. Det är här man hänger och lär känna varandra.

På bygdegården Stenhammaren i Mattmar står det denna kväll pyssel på schemat. Bybon Britt-Inger Nilzén är en av initiativtagarna.   

– Nu får ni vara kreativa och låta fantasin flöda, säger hon och börjar skicka runt färger, klister och tapeter till barnen.  

"Här händer saker hela tiden"

Här anordnas bland annat musikcafé, bridgekvällar och ramskvällar. För några veckor sedan anordnade 15-åriga Vilgot Halvarsson Bixo en Lan-helg. Många unga dök upp för att spela datorspel och tv-spel på ett gemensamt nätverk. 

– Vi var 22 stycken och det var jätteroligt. På Stenhammaren har jag varit sedan jag var liten och här händer saker hela tiden. Det är viktigt för byn och här kan alla umgås, säger han. 

 

...och i staden

I ett framtida vardagsrum i Östersund sitter Erik Odén. Just nu ser den här innergården inte så mycket ut för världen, men Erik är den som ser möjligheter när andra ser ruckel. Det här kommer att bli ännu en vacker mötesplats mitt i centrala Östersund. Erik är fjärde generation i familjeföretaget Ruth Odéns fastigheter, döpt efter hans 96-åriga farmor som han dagligen pratar med. Han beskriver själv att de är det lilla fastighetsbolaget med det stora hjärtat. Det är tredje innergården han nu utvecklar där de gamla kulturhistoriska husen bevaras och öppnas upp för att skapa nya mötesplatser i.

"Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor"

– Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor, för mig är relationerna till hyresgästerna det viktigaste, säger han. 

Han väljer att göra saker som kanske inte alla gånger är de mest ekonomiskt fördelaktiga, men som leder till bra utveckling av stadskärnan. 

– Innergårdarna tror jag är lite som ett vardagsrum för människor. Kan jag tillsammans med mina kreativa hyresgäster möjliggöra fler vardagsrum i stadskärnan, då tycker jag att vi är bäst tillsammans. 

 

Fri att vara sig själv

Det är inte många byar i länet som undgått journalisten Stefan Nolervik på Östersunds-Posten. I nästan 40 år har han berättat om länet genom texter och bilder. För honom är det självklart vad grejen med länet är. 

– Det ovanliga med Jämtland är att det bor så vanliga människor här, det finns inget krystat och påklistrat. Det är en sån enkelhet och här kan man vara sig själv, säger han. 

En styrka vi ofta är blinda för själva menar han. När han åker runt i byarna i jakten på nya reportage så behöver han bara stanna bilen så kommer nyfikna människor fram för att prata. 

– Vi pratar och skrattar och trivs ihop utan att egentligen känna varandra och det här tror jag är specifikt för Jämtland, vi är samma. Man behöver inte vara född här utan detta är något man formas in i, det blir så av miljön, säger han. 

Det enkla genuina livet på landet är fyllt av drivkraft, sker något i byn ställer folk upp. Länet är ett av landets mest företagstäta, det finns nära 16 företag per 100 invånare.

– Man har alltid behövt överleva, tidigare var det kanske en fäbodvall man drev, nu tillverkar man något och säljer istället och på så sätt får bygden att överleva.

Vi har en stad, Östersund, och den är livsviktig anser Stefan.

– Centrala stan är så nära storstaden som vi jämtar kommer utan att åka så långt, där hämtar vi allt nytt utifrån. Vi får uppleva det där storstadsbruset, ljudet, dofterna och synintrycken, det är fantastiskt. Och sen kan vi åka hem och dra på oss skoteroverallen, säger han.

Stefan sätter sig i sin skitiga bil som färdats på grusvägar. Han ropar genom fönstret:

– Grejen med Jämtland är friheten, man är fri här.

"Här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är"

Kontakta oss så hjälper vi dig ta steget till Jämtland Härjedalen

Du vet väl att du kan kontakta oss för vägledning inför din flytt? Genom att kontakta våra inflyttarvägledare får du individuell vägledning, konkreta tips och svar på frågor som behöver lösas innan du tar steget till Jämtland Härjedalen. På sidan flyttvägledning kan du läsa mer.

Magasin
Siluetten av två snöskotrar som hoppar genom luften. Foto Roger Strandberg

Skoter

Skoterkörning kan både vara ett nöje och ett effektivt sätt att ta sig fram i naturen under vintermånaderna. Kör längs slingrande leder eller orörda vidder.

  • 825 mil skoterleder hittar du i Jämtland Härjedalen
  • 87 stycken skoterklubbar finns här. 
  • 25 351 = 14% av Sveriges totala antal snöskotrar i trafik i Jämtland Härjedalen (2017)
  • Det går 1 skoter per 5 invånare i länet
En slalomåkare åker upp för en slalombacke med liften. I bakgrunden syns gröna granar, istäckta Storsjön och snöiga fjäll. Foto Göran Strand.

Alpint

Liftarna är öppna för skidåkning från Lucia till ungefär sista april beroende på snötillgång men även före och efter är det allt fler som går upp för att få de där åtråvärda svängarna. 

  • 137 liftar och 362 nedfarter finns i Jämtland Härjedalens fem största skidanläggningar (Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Bydalen, Lofsdalen)
  • 2,79 miljoner – Totalt antal skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar vintersäsongen 2018/2019
  • 42 graders lutning, så brant är det att susa ner i Rännan. Lofsdalen bjuder på en av Sveriges brantaste backar. Goggles on. 

Längd- och turåkning 

Alla byar i Jämtland Härjedalen med självrespekt har välskötta längdspår. Många av dem har dessutom belysning. Om du inte är född på skidor så finns instruktörer som kan förvandla dig till en mästare. 

 

  • 300 km av längd- och turskidåkning i Bruksvallarna gör detta till ett paradis för längdskidåkare. Dessutom är 11 mil pistade längdspår. 
  • 89 km preparerade spår för längdåkning finns på gångavstånd från stadskärnan i Östersund. 
  • 1,4 km lång är världens längsta skidtunnel i ett berg, MidSweden365, utanför Gällö.
Två cyklister står och tittar ut mot vyn

Cykel

Alltfler får upp ögonen för cykling, i skog, på fjäll och landsväg. På cykeln kommer man längre och hinner se mer än till fots. Trixiga stigar lämnar inte mycket tankeutrymme över till vardagens funderingar.

  • Liftburen downhill-cykling i Lofsdalen Bike Park 7 leder, 16 km och Åre Bike Park 40 leder, 15 km samt i Östersund 6 leder
  • Crosscountry-cykling med specialbyggda leder: Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Lofsdalen, Ljungdalsfjällen och Östersund.
  • Vintercykling med fatbikes på flera destinationer

Med naturen som granne

Säsong året runt

Glid ljudlöst på spegelblanka isar i november. Åk oändligt många mil på skidor genom ett tyst fjällandskap i blått midvinterljus. Låt våffelstugan i skogsbrynet vara målet. Bygg en solgrop den första vårvinterdagen och vänd näsan mot solen. Fiska öring och harr i strömmande vatten, samtidigt som kokkaffet puttrar över elden på strandkanten. Susa ner för fjällsidan på cykel med adrenalinet pumpande i öronen. Plocka hjortron och fyll vattenflaskan i en porlande bäck. Blicka ut över de blånande bergen i horisonten, som inte tycks ha något slut. Med naturen som granne har du aldrig tråkigt.

 

Fyra personer i en slalombacke

Fiske

Fisket är inte bara en anledning till att många besöker Jämtland Härjedalen, utan även en anledning till att människor vill bo här.

  • 17 000 sjöar med en yta av 4 500 km2
  • 2800 km älvar och åar.
  • Nästan lika många fiskeplatser som fiskare
  • Hårkan, Dammån, Gimån, Jormvattnet och Valsjön – namnen på några vatten som gjort sig internationellt kända genom fiskehistorien.
Person som med fiskespö i motljus, foto Göran Strand

Vandring

Jämtland Härjedalen erbjuder ett stort utbud av möjligheter till dagsturer och längre strapatser i både lågland och fjällterräng. 

  • 200 naturreservat finns det här. Och en nationalpark, Sonfjället.
  • 580 kilometer St Olavsled – pilgrimsleden från Selånger utanför Sundsvall, genom Jämtland, till Trondheim i Norge.
  • Lättillgänglig fjällvandring som t ex klassikern Jämtlandstriangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren och dagsturer i Södra Årefjällen eller familjevänlig vandring till ”Finn fem fall” i Vemdalen.
  • Vandringen till Helags i Ljungdalsfjällen togs upp av National Geographic 2015 som en av ”The Worlds Best Summit Hikes”.

Upptäck mer av Jämtland & Härjedalen med Reseguiden

Jämtland Härjedalen är en plats som bjuder på myriader av små och storslagna äventyr. Oavsett om du är besökare, nyinflyttad eller har bott här en tid så är Reseguiden en bra utgångspunkt för dig som vill upptäcka länets många guldkorn. Reseguiden ges ut av JHT (Jämtland Härjedalen Turism) och finns kostnadsfritt att hämta hos en turistinformation i länet eller att ladda ner här.