KRÖNIKA

Välkommen till Jämtland Härjedalen

Vi hade precis vinkat av min mamma i Göteborg inför hennes tågresa tillbaka hem till Jämtland. Hem till lugnet. Trodde hon. En kvart efter att hon kommit hem landade vårt flyg och snart stod min fru, jag och våra barn i hennes hall. Vår överraskningskupp hade lyckats. Chocken gjorde att hon knappt uppfattade att jag skulle på anställningsintervju nästa dag och att vi efter 19 års frånvaro nu planerade att flytta till Jämtland.

Mitt i karriären och mitt i smeten. Det var ju så här det skulle vara, living the dream liksom. Även om vi trivdes i Göteborg fanns en gnagande känsla av att något fattades i våra liv. Tiden kanske? Vardagen bestod i att lägga ett livspussel som hela tiden fick fler bitar. Även om vi bodde centralt så gick osunt mycket tid till att pendla mellan jobb, skola och hem. Storstadsnormen och studier hade lett oss till Göteborg och en flytt tillbaka fanns liksom inte på kartan. Men våra samtal om livet kom allt mer att handla om att vi ville hitta en bättre balans och en göttigare vardag. Och där någonstans började vår flyttresa.

Rullgardinen gick upp för oss under ett snöigt sportlov. Med fjällen som fond upptäckte vi att den tillknäppta plats vi en gång lämnat nu präglades av sjyssta värderingar och innovativa, öppna människor. Värdegrundsdrivna initiativ, som i storstan oftast drunknar i trafikbruset, var här något som gav ringar på vattnet och bidrog till en skön plats att bo på. Det ville vi vara en del av! Väl tillbaka i ett sidregnigt Göteborg kändes beslutet självklart – om en av oss fick jobb i Jämtland så skulle vi flytta.

Visst är det märkligt. Föreställningen om att det inte finns några intressanta jobb utanför storstadsområdena. För så är det ju inte. Vi trodde att nytt jobb det får vi tidigast om ett år, kanske flera. Två månader senare hade vi båda fått jobb. Flytten var ett faktum, vi sade upp oss och började packa för nystart.

Det var härligt att ha bestämt sig, men visst funderade vi på om det var rätt. Vi hade ju karriär och hörnbalkong i innerstan och skulle barnen få nya vänner? Då visste vi inte vad vi vet idag. Flytten gav oss en möjlighet att forma om våra liv utifrån vad som var viktigt för oss där och då. Nu njuter vi av att ha säsong året runt och mer tid för livet, fem timmar per person och vecka för att vara exakt. Den tid som vi tidigare ägnade på bussen mellan jobb, skola och hem ägnar vi idag åt varandra, små vardagsäventyr i naturen och annat som vi mår bra av.

Visst går det att jobba för mycket även här. Men den omedelbara närheten till skog, fjäll och sjö ger oss kraft där emellan och vi är tacksamma att vi hade modet att låta hjärtat styra. Mamma har förresten hämtat sig från chocken och det är en ömsesidig glädje att nu vara närmare varandra.

Den största skillnaden efter flytten är att vintrarna fått en helt ny mening för oss. Tidigare var vintern vår innesäsong, nu är det precis tvärtom. Vintern gör länet till en enda stor lekplats dit hela familjen längtar. Att kunna planera för utförsåkning utifrån snöprognos istället för när vi har vår semester, det har blivit en vardagslyx för oss.

Krönika

Så här gör man jämt – tips för jamtwannabes

Här i Jämtland Härjedalen gör vi mestadels som vi vill. Kan själv liksom. Men det finns vissa grundläggande grejor som kan vara bra ha koll på. Här lite handfasta tips för den nyinflyttade och för tastegettilljämtland-spekulanten.

Att åkatillfjällsöverdan. Nästan oberoende av var i länet man bor hinner man tvärfara ganska långt ut på fjället och ändå hem till halvåttarapport. Samma dag. Typ snabbsemesterläge jämt. Väl på fjället kan man turåka, topptura, fiska, jaga, skejta, cykla, åka skridskor, fjällmaratonspringa, åka utförs, samla mat eller nåt. Eller bara tomgå omkring.

Numer finns också en massa ultra-moderna aktiviteter som t ex backcountryhiking, trailrunning, trekking och kiting. Det är samma som dom gamla, fast fortare och coolare.

Viktigt: Håll reda på vilken årstid det är! Allt går inte göra jämt, inte ens i Jämtland. Almanackan styr en del, bl a prylpackningen för fjället. Och apropå prylar. Man behöver införskaffa utrustning motsvarande utbudet hos en enklare sportaffär. Införskaffa betyder inte alltid köpa nytt, det kan vara låna, hyra, köpa beg eller värre. Glöm inte silvertejp.

Och till sist, åk helst dit alla andra inte åker. Det finns massor av såna ställen i länet. Dom ställena är roligare och hyser färre fiender (fiende = en visserligen glad och vänlig själ men dock en som friluftar sig på den kvadratmil där du tänkt frilufta dig ensammen).

Plocka hjortron heter mylting på ny-jamska. Man måste inte plocka eller ens äta mylta. Men varje gång man haft besök från sydligare nejder förväntas man vid avskedet överlämna en burk sylt. Med ett fånigt rött band. Så om man inte vill låta farvälandet förmörkas av vännernas avgrundsbesvikelseångest över utebliven sylt med rött band, behöver man he sig ut o plocka. Mylta. Läckande gummistövlar och inplockad hink är nödvändiga. Se upp för myrslukhål, björnarslen och ofrivillig blodgivning (mygg). Bäst är att gå förvirrat och vilse. Då hittar man mest bär. Många menar att avfolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan. Men det är en annan historia.

Vädret i vår region kan vara underbart. Men ibland rör sig stora mängder överförfriskad luft med hög hastighet från NV. Det minskar risken för allmän unkenhet utomhus, men tillvaron kan upplevas som lite kylskåplig. Lösningar finns dock. Fleecebadbyxor o sommartäckjacka fungerar. Det finns raggsockor med urtag för flip-flopens mellantårnastolpe. Har man glömt mössan kan man alltid linda silvertejp runt skallen. Utbudet av frisörer är gynnsamt (125 kr för en renovering + 35 kr för tejpen).

Att fiska är nödvändigt. Köp många spön och ett långt fiskekort. Självhushållsfiska abborre för vinterbruk. Fånga en exklusiv laxfisk i ett vackert strömvatten. Fiska med en kompis som får mindre fisk än du själv. Man mår bättre då. Och skulle kompisen helt överraskande få mer fisk; häll diesel i hens flugask. Det ska vara miljödiesel.

Välkommen hit, till landets i särklass Goretextätaste område. Och du, ett sista tips, man behöver inte alls följa alla tips.

Det är oftast roligare att göra som man vill. Man kan helt strunta i friluftsflängandets svett- o snorexpeditioner och ägna sig åt den eminenta lokala kulturen i form av konst, musik o teater och lokalproducerad restaurangföda. Eller så hänger man på Netflix och darknet. Det funkar också.

Fast silvertejp och fleecebadbyxor behövs. Och så måste man lära sig hantera spännremmar och nästan kunna backa med släp.

Men det tar vi en annan gång.

Platsen med det stora hjärtat

Vad är grejen med livet i Jämtland Härjedalen?

Är det de milsvida fjällen? Den lokala gastronomin eller det perfekta puderåket? Är det öringen som hugger eller är det pulsen på torget en sommarnatt under Storsjöyran? Kanske är grejen med Jämtland Härjedalen allt det där och mycket mer – men för att hitta platsens essens börjar resan på en grusväg i de djupaste skogarna förbi en hjärtformad damm.

I den hjärtformade dammen är vattnet rofyllt. Den ligger lite undangömd vid en grusväg i byn Enarsvedjan i Offerdal. Det är en kärleksförklaring utöver det vanliga. När grävmaskinisten i byn skulle förlova sig kom han på den perfekta presenten till sin blivande fru. Han formgav och grävde dammen och gav henne sitt hjärta i dubbel bemärkelse. Något ovanligt kanske, men visar att här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är.

Tolv procent av Sveriges yta. Det kustlösa länet Jämtland Härjedalen. Stränderna saknas inte, men här ligger ofta fjällen som fond till dem. Här finns människor som gillar att skala en apelsin långsamt. I det tysta, i ensamheten i naturen. Likväl som det finns de som föredrar pulsen i Östersund. Eller blandningen. Pulsen och tystheten. Människor som är precis som våra 17 000 sjöar, där vattnet ibland är stilla och ibland har höga vågor.

Från sämst i Europa till bäst i världen

På en skitig hinderbana på Frösön ålar sig Sonia Elvstål under nätet. Hon tränar för att bli bäst i världen på snowboard i Paralympics i Kina 2022. För elva år sedan förändrades hennes liv efter en vänstersväng med motorcykeln. Hon är i dag ett ben kortare, men ett helt liv rikare som hon själv säger.

– Jag tog mig upp ur sjukhussängen efter olyckan för att jag ville dansa igen. Målet var att medverka i Let´s dance och då måste man vara känd. För att komma dit bestämde jag mig för att satsa på Parasnowboard, en sport som ingen annan tävlar i Sverige tävlar i. Jag är hela landslaget, säger hon.

För tre år sedan stod hon för första gången på en snowboard. Inför sin första tävling hade hon bara övat i en barnbacke, och hon slutade sist. Nu har hon klättrat till en sjunde plats i världen.

Drömmen om att medverka i tv-programmet är numera begravd, Sonia upptäckte nämligen att det är i skidbacken hon inspirerar människor. Nu vill hon bli en förebild och utveckla deltagandet i Parasnowboard för barn och unga med funktionshinder.

– Östersund som vintersportstad är fantastisk. Jag kan sitta på kontoret och 20 minuter senare står jag i slalombacken, säger hon.

Både kärlek och gråa hårstrån

Det finns ingen väg till Saskia Stanneveld och JanÅke Johnssons gård. Enda sättet att ta sig till deras röda hus är att gå en stig som leder genom skogen och över en fjällbäck. För tio år sedan lämnade Saskia Europas folktätaste land för ett liv med JanÅke i Jänsmässholmen. I en by med endast ett 30-tal invånare fick hon en helt ny kultur att förhålla sig till och det var inte självklart att hon skulle bli accepterad av den samiska släkten.

– Jag hade läst mellan raderna på vad min mamma sa, att det bästa var om jag träffade någon som var same, berättar JanÅke.

– Det gick ändå bra, det fanns flera andra i släkten som gift sig med personer som inte är samer, säger Saskia.

Kulturchocken kom att visa sig på annat sätt.

– Holländare vill att det ska hända saker, hon är driftig och snabb och det krockar med det samiska. Vi planerar inte två veckor framåt utan det är renen, väder och vind som sätter agendan, säger JanÅke och Saskia skrattar och säger:

– Han har fått tagga upp lite och jag har fått tagga ner.

Tillsammans brinner de för renarna och menar att den relationen är det viktigaste av allt.

– Renarna ger både kärlek och nya gråa hårstrån, precis som en relation ska göra, säger Saskia.

Tänder en gnista för eldsjälar

Genom mod kommer man långt. Det har Jonas och Rosmari Hagström visat. De startade en musikskola 2010. När ”Hej Främling” frågade om de kunde ta emot Edward från Uganda som praktikant förändrades livet totalt. När de såg hur nyanlända hade det på flyktingförläggningen kände de att de ville hjälpa till. Jonas och Rosmari som vet att det är vetenskapligt bevisat att man av körsång blir friskare och gladare, bestämde att de ville bilda en kör för nyanlända.

Jonas och Edward presenterade idén för en grupp lokala företagare. När Edward pratade grät alla i rummet och de lokala företagarna skänkte 50 000 kronor, som blev starten på ”The Rockin Pots”. Resten är historia. Kören med nyanlända och svenskar har lett till samarbeten med Tomas Ledin och Niklas Strömstedt samt framträdanden i tv och på Eurovision Song Contest. I dag finns ”The Rockin Pots” i fem olika städer. Framträdandet på Storsjöyran med Tomas Ledin minns Jonas allra mest.

– I publiken stod de företagare som bidragit med pengar för att kören skulle födas. Med små medel kan man förändra andras liv, berättar Jonas.

Vardagsrummet i byn...

De 91 bygdegårdarna som finns runt om i länet är byarnas samlingspunkt, lite som byns vardagsrum. Det är här man hänger och lär känna varandra.

På bygdegården Stenhammaren i Mattmar står det denna kväll pyssel på schemat. Bybon Britt-Inger Nilzén är en av initiativtagarna.

– Nu får ni vara kreativa och låta fantasin flöda, säger hon och börjar skicka runt färger, klister och tapeter till barnen.

Här anordnas bland annat musikcafé, bridgekvällar och ramskvällar. För några veckor sedan anordnade 15-åriga Vilgot Halvarsson Bixo en Lan-helg. Många unga dök upp för att spela datorspel och tv-spel på ett gemensamt nätverk.

– Vi var 22 stycken och det var jätteroligt. På Stenhammaren har jag varit sedan jag var liten och här händer saker hela tiden. Det är viktigt för byn och här kan alla umgås, säger han.

...och i staden

I ett framtida vardagsrum i Östersund sitter Erik Odén. Just nu ser den här innergården inte så mycket ut för världen, men Erik är den som ser möjligheter när andra ser ruckel. Det här kommer att bli ännu en vacker mötesplats mitt i centrala Östersund. Erik är fjärde generation i familjeföretaget Ruth Odéns fastigheter, döpt efter hans 96-åriga farmor som han dagligen pratar med. Han beskriver själv att de är det lilla fastighetsbolaget med det stora hjärtat. Det är tredje innergården han nu utvecklar där de gamla kulturhistoriska husen bevaras och öppnas upp för att skapa nya mötesplatser i.

– Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor, för mig är relationerna till hyresgästerna det viktigaste, säger han.

Han väljer att göra saker som kanske inte alla gånger är de mest ekonomiskt fördelaktiga, men som leder till bra utveckling av stadskärnan.

– Innergårdarna tror jag är lite som ett vardagsrum för människor. Kan jag tillsammans med mina kreativa hyresgäster möjliggöra fler vardagsrum i stadskärnan, då tycker jag att vi är bäst tillsammans.

Fri att vara sig själv

Det är inte många byar i länet som undgått journalisten Stefan Nolervik på Östersunds-Posten. I nästan 40 år har han berättat om länet genom texter och bilder. För honom är det självklart vad grejen med länet är.

– Det ovanliga med Jämtland är att det bor så vanliga människor här, det finns inget krystat och påklistrat. Det är en sån enkelhet och här kan man vara sig själv, säger han.

En styrka vi ofta är blinda för själva menar han. När han åker runt i byarna i jakten på nya reportage så behöver han bara stanna bilen så kommer nyfikna människor fram för att prata.

– Vi pratar och skrattar och trivs ihop utan att egentligen känna varandra och det här tror jag är specifikt för Jämtland, vi är samma. Man behöver inte vara född här utan detta är något man formas in i, det blir så av miljön, säger han.

Det enkla genuina livet på landet är fyllt av drivkraft, sker något i byn ställer folk upp. Länet är ett av landets mest företagstäta, det finns nära 16 företag per 100 invånare.

– Man har alltid behövt överleva, tidigare var det kanske en fäbodvall man drev, nu tillverkar man något och säljer istället och på så sätt får bygden att överleva.

Vi har en stad, Östersund, och den är livsviktig anser Stefan.

– Centrala stan är så nära storstaden som vi jämtar kommer utan att åka så långt, där hämtar vi allt nytt utifrån. Vi får uppleva det där storstadsbruset, ljudet, dofterna och synintrycken, det är fantastiskt. Och sen kan vi åka hem och dra på oss skoteroverallen, säger han.

Stefan sätter sig i sin skitiga bil som färdats på grusvägar. Han ropar genom fönstret:

– Grejen med Jämtland är friheten, man är fri här.

Parisa tog steget från Iran till Campus Östersund

Parisa Setoodegan från Iran har rest över stora delar av världen. Nu är hon internationell student på Mittuniversitetet i Östersund och här vill hon stanna.

– Östersund är mer intressant för mig än Paris, säger hon.

Det finns bara två hinder kvar för henne – att lära sig svenska och hitta ett jobb. Parisa Setoodegan lever nu i den dröm hon såg framför sig för några år sedan. Ett liv i en bullerfri miljö, luft utan föroreningar och med lyckliga människor.

Nästan hälften av de som studerar på Mittuniversitetet i Östersund bor kvar i länet två år efter examen. Det är också Parisas mål. Allt började när hon satt på en parkbänk i Köpenhamn. Parisa tittade på människor som sprang och promenerade förbi henne. Hon tyckte alla såg så lyckliga ut och kände att det här var ett liv hon också ville ha.

– Det handlar inte om att bara andas utan att leva på riktigt. Jag ville försöka få det livet med min man Arash och min son Faraz.

Det var resorna runt om i världen, som resekonsult, som visade Parisa att Norden var det som lockade henne mest. Då hade hon redan en kandidatexamen i engelsk litteratur och en masterexamen i turismhantering. Nu tar hon sin andra master i turism och kulturgeografi på Mittuniversitetet i Östersund.

– För mig är Östersund den perfekta mixen av stad och natur. Det känns bra att bo på en sån plats, säger hon.

Efter ett år i Östersund förstår Parisa nu varför det finns ett sådant stort utbud av sportbutiker i stan. Hon har lärt sig att jackor har olika funktioner, en behövs mot vind, en annan mot regn, och en tredje för kyla. Hon blir fortfarande lika imponerad när hon ser familjer med barn cykla förbi på gatan eller någon förälder som springer med en barnvagn.

– Jag älskar att folk sportar så mycket här, säger hon.

Enda gången Parisa fått en kulturchock i Östersund, var när de hälsade på förskolan där sonen skulle gå. Hon tittade runt i lokalen och frågade var hennes son skulle sova lunch. Svaret hon fick var att barnen sov utomhus.

– Jag blev chockad och frågade om det även gällde under vintern. Jag fick veta att köldgränsen var 20 minus. Oj, tänkte jag men nu lever min son som en svensk och älskar snö, säger hon och skrattar.

Den hållbara staden

Hållbarhet kan vara mycket, men bygger alltid på långsiktighet och framtidstro. I Östersund bubblar det av idéer och initiativ som bygger på ekologiskt, lokalt och socialt hållbart.

Jazzköket/Saluhallen

Jazzköket på den fina gamla innergården mitt i stan har i flera år varit den starkast lysande stjärnan på den gastronomiska Östersundskartan. En restaurang som med kreativa ägare och stöttande fastighetsägare skapat både saluhall, kvarterskrog, finkrog, bar och musikscen kring en innergård i centrala staden. Kristoffer Andersson och Hedda Perström håller i taktpinnen.

– Det är lättare med synergier eftersom Saluhall och Jazzköket numera ligger i samma byggnad. Det ger fördelar för både råvaruhantering och personal, säger Kristoffer Andersson.

Fysisk närhet innebär mindre matsvinn och roligare samarbeten för personalen – hållbarhet på flera plan. Men närheten skapar dessutom mervärde för gästerna då flertalet restauranger på Prästgatan och Hamngatan bildar ett helt eget litet krogkvarter. Det är lätt att fredagens after work övergår till en skön middag, eller att en långlunch avslutas med en smarrig fika.

Jazzköket har alltid fokuserat på lokala råvaruproducenter och mathantverkare. I Saluhallens delikatessdisk och lunchutbud ser man samma filosofi. Även om det finns rader av kött och fisk här, är den vegetariska satsningen tydlig på båda menyerna.

– Vi kör ut över 100 vegetariska luncher i Saluhallen varje dag, det skulle jag vilja säga är en bra insats för miljö och klimat, menar Kristoffer.

– Samarbete och dialog med lokala producenter är också viktigt för oss. Så vi tillsammans kan hitta ekonomisk hållbarhet för alla, säger Hedda.

Det ska vara ekologiskt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt.
– Grönsaker lokalt är ju lite knepigt mitt i vintern, men från Ås trädgård precis utanför stan kan vi få fin kål av olika sorter väldigt länge, säger Kristoffer.

– Vi jobbar med medvetna vinmakare, mycket naturviner. Öl finns det gott om i Jämtland, så vi har en gedigen öl-lista från Jämtländska mikrobryggerier.

Norra station Café

Nyfikenhet fick Manne Mosten, delägare i Norra Station, att anställa med nya ögon. Ali från Afghanistan och Asmir från Eritrea är två av en handfull personer som fått fast anställning och gett Norra station en mer internationell prägel.

– Jag insåg för några år sedan att jag inte träffade särskilt många med annan bakgrund än vad jag själv hade. Det gjorde mig nyfiken, säger Manne.

En stor del i steget mot mer kulturell mångfald är det värdefulla arbete med integration och vägar ut i arbetslivet som organisationerna Hej Främling och Verket jobbar med.

– Både när det gäller administration och myndighetsregler kring nystartsjobb såväl som med kulturella krockar i vardagen har jag alltid fått snabb ovärderlig hjälp från Verket, säger Manne.

Asmir Hagos har jobbat med Manne i två år och varit med från början när han öppnade på Norra station: en plats för mat och kultur mitt i stan. Asmir är fast anställd och en av hörnstenarna på cafét i dag.

– Han är en bra chef Manne, inte så mycket chef. Vi är mer som en familj här, säger hon och skrattar.

– Visst kräver det kanske lite mer av mig som arbetsgivare, men det ger också mer. Alla måste verkligen bjuda till och hjälpas åt och göra stan mer levande och intressant, säger Manne.

Jämtar beskrivs ofta som väldigt lokalpatriotiska och en egensinnig skara människor. Manne håller inte riktigt med:

– Jag tycker verkligen att det finns en öppenhet, nyfikenhet och hjälpsamhet i Jämtland. Våga vara nyfiken på det som inte är precis som du. Det är mitt tips. Det kan ge dig mycket tillbaka.

Vågen

Vågen visar vägen till förpackningsfri handel med lösviktsförsäljning av bönor, ris, linser och frön. Lokalen i sin helhet, som benämns C:nen (Scenen), besöks även av tillfälliga utställare, reparations-workshops och pop-up butiker med ekologi, hållbarhet och återanvändning i fokus. Butiken är den första i sitt slag i länet. Vågen vann nyligen Änglamarks hållbarhetspris för sitt arbete.

Miljövetenskapsstudenterna Fanny Näslund och Johanna Björkman har tillsammans med matentusiasten och marknadskommunikatören Estefania Coral Adrade utvecklat och förverkliga idén om ett nav för konsumenters miljövetenhet.

– Det är en butik men även en plats för samtal, föreläsningar och event som handlar om att minska påverkan och förbättra sina konsumtionsvanor, säger Johanna.

Förpackningsfria hygienartiklar och husgeråd har kompletterat utbudet. Varorna har blivit allt fler under det halvår de hållit öppet.

– Utvecklingen går bättre än vi hoppats på. Mer försäljning men också att det kommer in fler människor som är nyfikna. Vi känner verkligen att det finns ett ökande behov och stort intresse, säger Fanny.

Skoter

Skoterkörning kan både vara ett nöje och ett effektivt sätt att ta sig fram i naturen under vintermånaderna. Kör längs slingrande leder eller orörda vidder.

825 mil skoterleder hittar du i Jämtland Härjedalen
87 stycken skoterklubbar finns här.
25 351 = 14% av Sveriges totala antal snöskotrar i trafik i Jämtland Härjedalen (2017)
Det går 1 skoter per 5 invånare i länet

Alpint

Liftarna är öppna för skidåkning från Lucia till ungefär sista april beroende på snötillgång men även före och efter är det allt fler som går upp för att få de där åtråvärda svängarna.

137 liftar och 362 nedfarter finns i Jämtland Härjedalens fem största skidanläggningar (Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Bydalen, Lofsdalen)
2,79 miljoner – Totalt antal skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar vintersäsongen 2018/2019
42 graders lutning, så brant är det att susa ner i Rännan. Lofsdalen bjuder på en av Sveriges brantaste backar. Goggles on.

Längd- och turåkning

Alla byar i Jämtland Härjedalen med självrespekt har välskötta längdspår. Många av dem har dessutom belysning. Om du inte är född på skidor så finns instruktörer som kan förvandla dig till en mästare.

300 km av längd- och turskidåkning i Bruksvallarna gör detta till ett paradis för längdskidåkare. Dessutom är 11 mil pistade längdspår.
89 km preparerade spår för längdåkning finns på gångavstånd från stadskärnan i Östersund.
1,4 km lång är världens längsta skidtunnel i ett berg, MidSweden365, utanför Gällö.

Cykel

Alltfler får upp ögonen för cykling, i skog, på fjäll och landsväg. På cykeln kommer man längre och hinner se mer än till fots. Trixiga stigar lämnar inte mycket tankeutrymme över till vardagens funderingar.

Liftburen downhill-cykling i Lofsdalen Bike Park 7 leder, 16 km och Åre Bike Park 40 leder, 15 km samt i Östersund 6 leder
Crosscountry-cykling med specialbyggda leder: Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Lofsdalen, Ljungdalsfjällen och Östersund.
Vintercykling med fatbikes på flera destinationer

Med naturen som granne

Säsong året runt

Glid ljudlöst på spegelblanka isar i november. Åk oändligt många mil på skidor genom ett tyst fjällandskap i blått midvinterljus. Låt våffelstugan i skogsbrynet vara målet. Bygg en solgrop den första vårvinterdagen och vänd näsan mot solen. Fiska öring och harr i strömmande vatten, samtidigt som kokkaffet puttrar över elden på strandkanten. Susa ner för fjällsidan på cykel med adrenalinet pumpande i öronen. Plocka hjortron och fyll vattenflaskan i en porlande bäck. Blicka ut över de blånande bergen i horisonten, som inte tycks ha något slut. Med naturen som granne har du aldrig tråkigt.

Fiske

Fisket är inte bara en anledning till att många besöker Jämtland Härjedalen, utan även en anledning till att människor vill bo här.

17 000 sjöar med en yta av 4 500 km2
2800 km älvar och åar.
Nästan lika många fiskeplatser som fiskare
Hårkan, Dammån, Gimån, Jormvattnet och Valsjön – namnen på några vatten som gjort sig internationellt kända genom fiskehistorien.

Vandring

Jämtland Härjedalen erbjuder ett stort utbud av möjligheter till dagsturer och längre strapatser i både lågland och fjällterräng.

200 naturreservat finns det här. Och en nationalpark, Sonfjället.
580 kilometer St Olavsled – pilgrimsleden från Selånger utanför Sundsvall, genom Jämtland, till Trondheim i Norge.
Lättillgänglig fjällvandring som t ex klassikern Jämtlandstriangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren och dagsturer i Södra Årefjällen eller familjevänlig vandring till ”Finn fem fall” i Vemdalen.
Vandringen till Helags i Ljungdalsfjällen togs upp av National Geographic 2015 som en av ”The Worlds Best Summit Hikes”.

Upptäck mer av Jämtland & Härjedalen med Reseguiden

Jämtland Härjedalen är en plats som bjuder på myriader av små och storslagna äventyr. Oavsett om du är besökare, nyinflyttad eller har bott här en tid så är Reseguiden en bra utgångspunkt för dig som vill upptäcka länets många guldkorn. Reseguiden ges ut av JHT (Jämtland Härjedalen Turism) och finns kostnadsfritt att hämta hos en turistinformation i länet eller att ladda ner här.

Uteliv i Jämtland Härjedalen

Dynamisk duo - Linnea och Simon förgyller din utedag

Läget och människorna. Staden nära fjället. Men även Storsjön och ett löfte om att det alltid blåser här lockade Linnea Andersson Damberg och Simon Jaktlund till Östersund och Jämtland.

Historien börjar med kite-entusiasten som Simon flyttade från Skövde och började sin STF-karriär på Storulvåns fjällstation i början på 2000-talet. 2009 drog han igång egen kite-skola och 2010 lades grunden till sommarhänget i Surfbukten – mitt i centrala Östersund. En frisk fläkt och en fartig entreprenör med ett aldrig sinande sinne för påhitt och nya idéer.

– Jag ville ha fjäll, sjö men ändå en stad och då var Östersund och det här länet perfekt. Här stöttar man varandra och kör, det finns ett entreprenörskap här som är fantastiskt, förklarar Simon.

Linnea, med rötterna i Hälsingland, flyttade från säsongslivet och STF-anläggningarna i Lapplandsfjällen till Stockholm för en osteopat-utbildning under fem år. Hon träffade Simon (på fjället i Jämtland förstås) och där började en väg tillbaka till mer fjällvärld och friluftsliv.

– Jag träffade rätt mycket jämtar både i Lappland och Stockholm och alla var så otroligt hemkära. Alla åkte ”hem” när det var påsk eller långledigt. Jag blev rätt nyfiken på varför det var så och att jag träffade Simon som bodde här var ”spiken i kistan”, säger hon.

Linnea tyckte dessutom att Östersund var en lagom stor stad att dra igång företag som osteopat. Efter några intensiva år av företagande känner hon sig etablerad nog för att dra ner på tempot.

– Jag kom på att det var något som saknades i livet… och det var att vara ute mera. Nu försöker jag att kombinera osteopat-företaget med mer uteaktiviteter, säger Linnea.

Linnea startade ett instagramkonto – Ut i Jämtland – där hon tipsar om små äventyr och aktiviteter i regionen.

– Jag som inte hade någon egentlig platskunskap om Jämtlands län innan jag flyttade hit saknade en bra guide till nya platser. Instagram kändes som helt rätt plattform för mig, bilder och korta texter som inspirerar och ge tips. Sånt jag velat ha när jag kom hit.

När friluftsprofilen och guideboksförfattaren Johan Ranbrandt hade en idé om en guidebok för dagsturer i Jämtland var hon inte sen att hoppa på:

– Han ringde och frågade om jag ville vara med, och jag är ju ändå ute och gör den typen av turer. Det skulle väl vara lite mer väldokumenterat, uppmätt och beskrivet i text bara.

Deras engagemang sträcker sig även långt bortom de egna behoven av adrenalin och äventyr. Simons idé med Surfbukten grundar sig i att ungdomar ska ha någonstans att göra roliga saker- gratis. Projektet ”Vind i håret” 2018 var inte hans egen idé med Simon skrapade ihop en insamlingskampanj som finansierade tre elcyklar med passagerarstol. En pool av frivilliga cyklister tog ut friluftslystna pensionärer på cykelturer i närområdet.

När skogbränderna härjade som värst i Australien i januari 2020 ordnade han kollektiv systuga där det producerades små sockor åt brännskadade koalor. Sockor som han och Linnea sedan åkte ner och levererade – på en resa de ändå hade bokat.

– Det var en fin grej och sänder en signal om att alla vi på jorden sitter ihop, säger Simon.

Tre favoriter (om Linnea måste välja)

Mer detaljerade beskrivningar, och många flera turer, hittar du i boken Dagsturer i Jämtland (Ges ut på Calazo Förlag våren 2021) och på instagramkontot @utijämtland

Dörrsvalen, Kolåsen/Skäckerfjällen
En härlig tur som rekommenderas starta på cykel. Ta dig längs grusvägen från Kolåsen Fjällhotell till bergets fot, missa inte vattenfallet i Rutsälven nedanför Storvallen. Där väntar en rejäl bestigning på 600 höjdmeter med storslagen utsikt in i Skäckerfjällen och över sjöarna i nordöst.

Storholmsjö Naturreservat, Åkersjön
En riktig pärla! Längs den tre kilometer lätta rundan i reservatet passeras två idylliska gamla fäbodvallar med betande får (sommartid), samt den smaragdgröna sjön Grönvattnet.

Bergsjögrottan, Kall
Den 200 meter långa kalkstensgrottan väster om Bergsjön är en okänd doldis. Mynningarna finns bakom ett vackert vattenfall och bara att ta sig in dit är en upplevelse, vidare utforskning kräver vana och utrustning. Stigen fram till grottan går vackert längs Bergsjön, över en myr och i skogen.

Marias tips för dig som vill växla till distans

1. Var nyfiken och uppmuntra dig själv att lära dig mer inom området, våga testa!

2. Sätt ledningsgruppen tre månader utanför kontoret, då märks det vilka nya arbetssätt och strategier som krävs för att distansarbetet ska funka.

3. Gör medvetna val genom att kartlägga vilka behov ni har innan ni väljer digitala verktyg. Men fastna inte i teknikfällan, att distansanpassa ledarskap och organisation är minst lika viktig som vilka tekniska verktyg du använder.

Framtidens arbetsliv

Distansarbete - det nya normala

Även om distansarbete varit en global trend under flera år så var det först i och med Covid-19 som den fysiska arbetsplatsen utmanades på allvar. Med bas i Östersund och världen som arena är The Remote Lab en glokal kunskaps- och utvecklingsnod för distansarbete. Maria Svensson Wiklander är en av grundarna och konstaterar att en ny arbetslivsnorm har etablerats.

– Hybridarbete, en kombination av distans- och kontorsarbete, har blivit ny norm för framtidens arbetsliv. I USA är trenden tydlig och visar att antalet distansarbetare tredubblats mellan 1980 – 2010. Redan innan pandemin uppskattades att 25-30% av den amerikanska arbetsstyrkan kommer distansarbeta flera dagar i veckan i slutet av 2021, berättar Maria.

I Sverige har den fysiska arbetsplatsen länge varit, och är fortfarande norm, men mycket har ändrats på kort tid. Tillsammans med organisationspsykologen Mattias Elg arbetade The Remote Lab fram rapporten ”Attityder i en ny tid – en organisationspsykologisk studie av de initiala effekterna av distansarbete under pandemin”.

– När arbetstagare fick frågan om de ville kunna fortsätta jobba på distans efter pandemin svarade 96% ja. Bland arbetsgivare var andelen mycket lägre. Men ju längre pandemin pågick desto mer blev distansarbete det nya normala, säger Maria.

Co-working, en möjlighet för många inflyttare

Allt fler co-workinghubbar växer fram i länet. Här samlas distansarbetare och företag under samma tak. Maria berättar att på hubben Gomorron Östersund arbetar runt 70% på distans.

Hon ser att det blivit vanligare att inflyttande privatpersoner tar med sig jobbet och fortsätter jobba för sin gamla arbetsgivare på distans. Även nyetableringar tar ofta vägen via någon av länets co-workingmiljöer.

– Ofta beskrivs co-working som ett storstadsfenomen, men det stämmer ju inte. Det finns co-working miljöer i princip alla delar av landet. För landsbygden ger distansarbete möjlighet att i högre grad välja boplats utifrån var du vill bo och leva än vart du har ditt arbete eller företag, avslutar Maria.

Maria är även en av initiativtagarna till rekryteringskonceptet Jämtland Calling. Under två dagar får deltagarna och bolagen lära känna varandra genom ett gemensamt livsstilsäventyr på plats i länet.

Läs mer & anmäl ditt intresse på jamtlandcalling.se

Välkommen till Jämtland Härjedalen

Kontakta oss så hjälper vi dig ta steget till Jämtland Härjedalen

Så här gör man jämt – tips för jamtwannabes

Vad är grejen med livet i Jämtland Härjedalen?

Från sämst i Europa till bäst i världen

Både kärlek och gråa hårstrån

Tänder en gnista för eldsjälar

Vardagsrummet i byn...

...och i staden

Fri att vara sig själv

Kontakta oss så hjälper vi dig ta steget till Jämtland Härjedalen

Parisa tog steget från Iran till Campus Östersund

Den hållbara staden

Jazzköket/Saluhallen

Norra station Café

Vågen

Säsong året runt

Fiske

Vandring

Upptäck mer av Jämtland & Härjedalen med Reseguiden

Dynamisk duo - Linnea och Simon förgyller din utedag

Distansarbete - det nya normala

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!