Astrofotografen 

En fotostjärna med fokus på mörkret

På NASA:s hemsida visas hans bilder på pärlemormoln, hans film på norrsken har världsbandet Coldplay använt under en turné och fem av hans bilder har blivit till frimärken. Göran Strand är astrofotografen med fokus på himlen.

Vad är det med mörkret som fascinerar dig?

– Många kan bli rädda i mörkret men jag gillar att vara ute själv och fota, sinnena skärps och jag uppfattar omgivningen mycket starkare. För mig är det också en slags meditation att vara helt själv i tystnaden, det ger mig sinnesro.

Porträtt på en man som tittar in i kameran och ler

Vad är det bästa med Jämtlands län ur en fotografs ögon?

– För mig är det kombinationen, att jag kan se stad, vatten och fjäll från samma ställe. Och jag behöver bara åka en mil från Östersund för att slippa ljusföroreningar och kunna se Vintergatan.

 

Vad är det magiska med stjärnor, norrsken och månen för dig?

– Det är att få känna sig obetydlig, vi stressar runt i våra liv, men när jag tittar på månen blir allt det betydelselöst. Det är nyttigt att känna sig liten ibland, då tror jag man blir en bättre människa.

Översikt över staden Östersund med norrsken på himlen
Foto: Göran Strand @astrofotografen

” Va, ska ni flytta till mörkret? Så svarade grannen då han fick höra om våra planer. Efter vår första höst i Jämtland förstår jag att han måste ha menat november som kan vara imponerande mörk. Jag tänker också att han aldrig kan ha tittat uppåt, för där i mörkret händer massor”

                                                     – Maja Blomqvist, inflyttare från Göteborg.

En kvinna pratar med besökare på en turistinformation

Namn
Marika Hopponen

Plats
Frostviken, Strömsunds kommun

Snörikt och attraktivt

Frostviken är paradiset för Marika Hopponen Westberg

Frostviken är ett vinterparadis för skoteråkare och andra friluftsentusiaster. Där bor och arbetar Marika Hopponen Westberg med hållbar vinterturism.

Frostviken ligger i Strömsunds kommun och är ett attraktivt område för skoteråkare tack vare tekniskt krävande terräng, stora friåkningsområden och ordentliga vintrar.

– Vi har nog aldrig haft en snöfattig vinter här, säger Marika Hopponen Westberg som driver Jormvattnets Fiskecamp och bor samt arbetar som naturvärd i området. 

Marika flyttade till orten i mitten av nittiotalet, för platsen och för kärleken.

– Jag är i paradiset. Här varvas fjäll och sjöar likt ett silverband. Det är inte heller långt till Norge och den vackra atlantkusten.

Frostviken kallas ibland ”Lilla Kanada” på grund av den unika terrängen och lockar besökare från mellersta och norra Sverige samt Norge. Turismen är viktig för bygden och möjliggör service i form av affärer, skola och hälsovård.

En skoteråkare kör i lössnö

"Att köra skoter är den bästa frihetskänslan"

Det har inte varit odelat positivt med många turister i Frostviksfjällen. För åtta år sedan hade markägarna i området ledsnat på att få sina skogsplanteringar sönderkörda av skotrar och att skoteråkande turister kom väldigt nära privata hus. Det var startskottet till projektet Hållbar vinterturism, ett samarbete mellan markägare, Strömsunds kommun och externa finansiärer med fokus på ekonomisk hållbarhet, kommunikation och säkerhet. Som en del av projektet tillsattes naturvärdar som bland annat arbetar med informationsspridning och tillsyn av området. Marika har varit med sedan starten för fem år sedan.

– Att köra skoter är den bästa frihetskänslan. Det är ett fantastiskt redskap som möjliggör för nästan vem som helst att komma ut och njuta av storslagen fjällnatur. Vi naturvärdar finns på plats för att det ska vara lätt att hitta och göra rätt, säger Marika.

En kvinna pratar med kunder

Skoterområdet erbjuder 100 000 hektar körbar mark varav 30 000 är tillgängligt för friåkning. Tack vare projektet har området delats upp i skyltade zoner vilket gör det lättare att orientera sig, både för besökare och vid en eventuell olycka. Det är avgiftsbelagt att köra i på fjället som är ett kommunalt regleringsområde. Pengarna går tillbaka in i verksamheten  och i gengäld får besökarna flera mil preparerad led och pengarna som till stor del görs av ideella krafter. 

– Det här området är ett smörgåsbord för skoteråkare. Varsågod, det är bara att ta för dig av allt från lättsam körning på myr till tekniskt utmanande körning i raviner. Man kan utan problem åka en hel dag tillsammans oavsett vilken nivå på skoterkörningen man har, säger Marika.

 

En kvinna står utanför sin fiske camp

Zonidelningen gör att det går att stänga av delar av området vid behov som lavinrisk eller av hänsyn till rennäringen som de samarbetar med och vars djur i perioder betar i området. Det har även bidragit till att vissa områden är skoterfria, där den som vill njuta av längdskidåkning eller hundspann kan göra det i stillhet.

– Här finns plats för alla, säger Marika Hopponen Westberg.

Krönika

Så här gör man jämt – tips för jamtwannabes

Här i Jämtland Härjedalen gör vi mestadels som vi vill. Kan själv liksom. Men det finns vissa grundläggande grejor som kan vara bra ha koll på. Här lite handfasta tips för den nyinflyttade och för tastegettilljämtland-spekulanten.

Att åkatillfjällsöverdan. Nästan oberoende av var i länet man bor hinner man tvärfara ganska långt ut på fjället och ändå hem till halvåttarapport. Samma dag. Typ snabbsemesterläge jämt. Väl på fjället kan man turåka, topptura, fiska, jaga, skejta, cykla, åka skridskor, fjällmaratonspringa, åka utförs, samla mat eller nåt. Eller bara tomgå omkring. 

Numer finns också en massa ultra-moderna aktiviteter som t ex backcountryhiking, trailrunning, trekking och kiting. Det är samma som dom gamla, fast fortare och coolare. 

Viktigt: Håll reda på vilken årstid det är! Allt går inte göra jämt, inte ens i Jämtland. Almanackan styr en del, bl a prylpackningen för fjället. Och apropå prylar. Man behöver införskaffa utrustning motsvarande utbudet hos en enklare sportaffär. Införskaffa betyder inte alltid köpa nytt, det kan vara låna, hyra, köpa beg eller värre. Glöm inte silvertejp. 

Och till sist, åk helst dit alla andra inte åker. Det finns massor av såna ställen i länet. Dom ställena är roligare och hyser färre fiender (fiende = en visserligen glad och vänlig själ men dock en som friluftar sig på den kvadratmil där du tänkt frilufta dig ensammen).

"Många menar att avbefolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan"

Plocka hjortron heter mylting på ny-jamska. Man måste inte plocka eller ens äta mylta. Men varje gång man haft besök från sydligare nejder förväntas man vid avskedet överlämna en burk sylt. Med ett fånigt rött band. Så om man inte vill låta farvälandet förmörkas av vännernas avgrundsbesvikelseångest över utebliven sylt med rött band, behöver man he sig ut o plocka. Mylta. Läckande gummistövlar och inplockad hink är nödvändiga. Se upp för myrslukhål, björnarslen och ofrivillig blodgivning (mygg).  Bäst är att gå förvirrat och vilse. Då hittar man mest bär. Många menar att avfolkningen av Norrlands inland beror på att folk gått åt fel håll i hjortronfyllan. Men det är en annan historia.

Vädret i vår region kan vara underbart. Men ibland rör sig stora mängder överförfriskad luft med hög hastighet från NV. Det minskar risken för allmän unkenhet utomhus, men tillvaron kan upplevas som lite kylskåplig. Lösningar finns dock. Fleecebadbyxor o sommartäckjacka fungerar. Det finns raggsockor med urtag för flip-flopens mellantårnastolpe. Har man glömt mössan kan man alltid linda silvertejp runt skallen. Utbudet av frisörer är gynnsamt (125 kr för en renovering + 35 kr för tejpen).

Att fiska är nödvändigt. Köp många spön och ett långt fiskekort. Självhushållsfiska abborre för vinterbruk. Fånga en exklusiv laxfisk i ett vackert strömvatten. Fiska med en kompis som får mindre fisk än du själv. Man mår bättre då. Och skulle kompisen helt överraskande få mer fisk; häll diesel i hens flugask. Det ska vara miljödiesel.

Välkommen hit, till landets i särklass Goretextätaste område. Och du, ett sista tips, man behöver inte alls följa alla tips. 

Det är oftast roligare att göra som man vill. Man kan helt strunta i friluftsflängandets svett- o snorexpeditioner och ägna sig åt den eminenta lokala kulturen i form av konst, musik o teater och lokalproducerad restaurangföda. Eller så hänger man på Netflix och darknet. Det funkar också. 

Fast silvertejp och fleecebadbyxor behövs. Och så måste man lära sig hantera spännremmar och nästan kunna backa med släp. 

Men det tar vi en annan gång.

Ett porträtt där en man tittar rakt in i kameran

Namn
Ingemar Näslund


Författare och vattenstrateg Länsstyrelsen i Jämtlands län

Namn
Hans Henriksson

Plats
Långan, Krokoms kommun

Nära till allt

Det lugna livet i Långan

Lugnet, friheten och enkelheten. Det hittade Hans Henriksson när han flyttade med familjen från staden till Långan.

– Här finns allt man behöver. Här saknar jag ingenting, säger han.

Hans Henriksson står vid köksfönstret i sitt nybyggda timmerhus och tittar ut över Landösjön. Fiskeintresset var en bidragande orsak till att de flyttade till Offerdalsbygden.

–Jag vill ha närheten till naturen och fjällen, till jakt och till fiske. Här finns allt man behöver, säger han.

Hans hamnade i Jämtland 2004 efter att kärlek uppstått på det årliga evenemanget ”skoterns julafton” i Åkersjön. Han flyttade från Bergsjö i Hälsingland för att bli sambo i Östersund med sin Linda.

Redan när de flyttade ihop i stan började de leta efter ett mer lantligt boende. Först hade de inga planer på att bygga nytt, och inte heller tänkte de bosätta sig på Lindas barndomsgård i Långan, granne med hennes föräldrar. Men efter att några budgivningar på hus rusat iväg, så insåg de att nybygge på familjens mark ändå var ett riktigt bra alternativ.

När familjen 2018 kunde flytta in i sitt vackra timmerhus var det efterlängtat, inte minst av deras två barn på 12 och 7 år.

– Barnen trivs otroligt bra här ute. Det finns massa saker att göra och allt är så enkelt. De kan vara ute i skogen, åka skidor och fiska. I stan satt de mycket framför datorn, vilket de inte alls gör så mycket här, säger Hans.

Hans Henriksson jobbar som utesäljare på Ahlsells. Ett fritt jobb där han reser mycket, men även har möjlighet att jobba hemifrån vissa dagar.

– Det fungerar klockrent att jobba här när vi har fiber, och det är ett sådant lugn i den här miljön så det är lätt att fokusera på det man ska göra, säger han.

I byarna i Offerdal finns ett aktivt föreningsliv med flera idrottsföreningar, jaktlag och byaföreningar. För Hans är engagemang i föreningar en viktig del av byalivet.

– I en liten by behövs ju alla och alla kan bidra med något, säger han.

Hans är med och tränar sonens fotbollslag, han är ordförande i byalaget och även jaktledare i sitt jaktlag. 

"Jag tror att livet på landet kommer att bli allt populärare"

Byn Långan består idag av både nya och gamla invånare. Hans tittar genom köksfönstret och pekar när han berättar om lite nyare bybor.

– I det röda huset har det flyttat in ett par från södra Sverige. I ett annat hus i byn har det flyttat in en kille som har ett åkeri. Det är många nya i byn. Jag tror att livet på landet kommer att bli allt populärare i dessa tider.

Platsen med det stora hjärtat

Vad är grejen med livet i Jämtland Härjedalen?

Är det de milsvida fjällen? Den gastronomiska maten eller det perfekta puderåket? Är det öringen som hugger eller är det pulsen på torget en sommarnatt under Storsjöyran? Kanske är grejen med Jämtland Härjedalen allt det där och mycket mer – men för att hitta platsens essens börjar resan på en grusväg i de djupaste skogarna förbi en hjärtformad damm. 

I den hjärtformade dammen är vattnet rofyllt. Den ligger lite undangömd vid en grusväg i byn Enarsvedjan i Offerdal. Det är en kärleksförklaring utöver det vanliga. När grävmaskinisten i byn skulle förlova sig kom han på den perfekta presenten till sin blivande fru. Han formgav och grävde dammen och gav henne sitt hjärta i dubbel bemärkelse. Något ovanligt kanske, men visar att här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är. 

Tolv procent av Sveriges yta. Det kustlösa länet Jämtland Härjedalen. Stränderna saknas inte, men här ligger ofta fjällen som fond till dem. Här finns människor som gillar att skala en apelsin långsamt. I det tysta, i ensamheten i naturen. Likväl som det finns de som föredrar pulsen i Östersund. Eller blandningen. Pulsen och tystheten. Människor som är precis som våra 17 000 sjöar, där vattnet ibland är stilla och ibland har höga vågor. 

Från sämst i Europa till bäst i världen

På en skitig hinderbana på Frösön ålar sig Sonia Elvstål under nätet. Hon tränar för att bli bäst i världen på snowboard i Paralympics i Kina 2022. För elva år sedan förändrades hennes liv efter en vänstersväng med motorcykeln. Hon är i dag ett ben kortare, men ett helt liv rikare som hon själv säger. 

– Jag tog mig upp ur sjukhussängen efter olyckan för att jag ville dansa igen. Målet var att medverka i Let´s dance och då måste man vara känd. För att komma dit bestämde jag mig för att satsa på Parasnowboard, en sport som ingen annan tävlar i Sverige tävlar i. Jag är hela landslaget, säger hon.

För tre år sedan stod hon för första gången på en snowboard. Inför sin första tävling hade hon bara övat i en barnbacke, och hon slutade sist. Nu har hon klättrat till en sjunde plats i världen.

Drömmen om att medverka i tv-programmet är numera begravd, Sonia upptäckte nämligen att det är i skidbacken hon inspirerar människor. Nu vill hon bli en förebild och utveckla deltagandet i Parasnowboard för barn och unga med funktionshinder.  

– Östersund som vintersportstad är fantastisk. Jag kan sitta på kontoret och 20 minuter senare står jag i slalombacken, säger hon. 

Både kärlek och gråa hårstrån

Det finns ingen väg till Saskia Stanneveld och JanÅke Johnssons gård. Enda sättet att ta sig till deras röda hus är att gå en stig som leder genom skogen och över en fjällbäck. För tio år sedan lämnade Saskia Europas folktätaste land för ett liv med JanÅke i Jänsmässholmen. I en by med endast ett 30-tal invånare fick hon en helt ny kultur att förhålla sig till och det var inte självklart att hon skulle bli accepterad av den samiska släkten. 

– Jag hade läst mellan raderna på vad min mamma sa, att det bästa var om jag träffade någon som var same, berättar JanÅke. 

– Det gick ändå bra, det fanns flera andra i släkten som gift sig med personer som inte är samer, säger Saskia. 

"Det är renen, väder och vind som sätter agendan"

Kulturchocken kom att visa sig på annat sätt. 

– Holländare vill att det ska hända saker, hon är driftig och snabb och det krockar med det samiska. Vi planerar inte två veckor framåt utan det är renen, väder och vind som sätter agendan, säger JanÅke och Saskia skrattar och säger: 

– Han har fått tagga upp lite och jag har fått tagga ner. 

Tillsammans brinner de för renarna och menar att den relationen är det viktigaste av allt.

 – Renarna ger både kärlek och nya gråa hårstrån, precis som en relation ska göra, säger Saskia. 

 

Tänder en gnista för eldsjälar

Genom mod kommer man långt. Det har Jonas och Rosmari Hagström visat. De startade en musikskola 2010. När ”Hej Främling” frågade om de kunde ta emot Edward från Uganda som praktikant förändrades livet totalt. När de såg hur nyanlända hade det på flyktingförläggningen kände de att de ville hjälpa till. Jonas och Rosmari som vet att det är vetenskapligt bevisat att man av körsång blir friskare och gladare, bestämde att de ville bilda en kör för nyanlända.

Jonas och Edward presenterade idén för en grupp lokala företagare. När Edward pratade grät alla i rummet och de lokala företagarna skänkte 50 000 kronor, som blev starten på ”The Rockin Pots”. Resten är historia. Kören med nyanlända och svenskar har lett till samarbeten med Tomas Ledin och Niklas Strömstedt samt framträdanden i tv och på Eurovision Song Contest. I dag finns ”The Rockin Pots” i fem olika städer. Framträdandet på Storsjöyran med Tomas Ledin minns Jonas allra mest.

– I publiken stod de företagare som bidragit med pengar för att kören skulle födas. Med små medel kan man förändra andras liv, berättar Jonas. 

 

Vardagsrummet i byn...

De 91 bygdegårdarna som finns runt om i länet är byarnas samlingspunkt, lite som byns vardagsrum. Det är här man hänger och lär känna varandra.

På bygdegården Stenhammaren i Mattmar står det denna kväll pyssel på schemat. Bybon Britt-Inger Nilzén är en av initiativtagarna.   

– Nu får ni vara kreativa och låta fantasin flöda, säger hon och börjar skicka runt färger, klister och tapeter till barnen.  

"Här händer saker hela tiden"

Här anordnas bland annat musikcafé, bridgekvällar och ramskvällar. För några veckor sedan anordnade 15-åriga Vilgot Halvarsson Bixo en Lan-helg. Många unga dök upp för att spela datorspel och tv-spel på ett gemensamt nätverk. 

– Vi var 22 stycken och det var jätteroligt. På Stenhammaren har jag varit sedan jag var liten och här händer saker hela tiden. Det är viktigt för byn och här kan alla umgås, säger han. 

 

...och i staden

I ett framtida vardagsrum i Östersund sitter Erik Odén. Just nu ser den här innergården inte så mycket ut för världen, men Erik är den som ser möjligheter när andra ser ruckel. Det här kommer att bli ännu en vacker mötesplats mitt i centrala Östersund. Erik är fjärde generation i familjeföretaget Ruth Odéns fastigheter, döpt efter hans 96-åriga farmor som han dagligen pratar med. Han beskriver själv att de är det lilla fastighetsbolaget med det stora hjärtat. Det är tredje innergården han nu utvecklar där de gamla kulturhistoriska husen bevaras och öppnas upp för att skapa nya mötesplatser i.

"Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor"

– Husen är ingenting om vi inte fyller de med människor, för mig är relationerna till hyresgästerna det viktigaste, säger han. 

Han väljer att göra saker som kanske inte alla gånger är de mest ekonomiskt fördelaktiga, men som leder till bra utveckling av stadskärnan. 

– Innergårdarna tror jag är lite som ett vardagsrum för människor. Kan jag tillsammans med mina kreativa hyresgäster möjliggöra fler vardagsrum i stadskärnan, då tycker jag att vi är bäst tillsammans. 

 

Fri att vara sig själv

Det är inte många byar i länet som undgått journalisten Stefan Nolervik på Östersunds-Posten. I nästan 40 år har han berättat om länet genom texter och bilder. För honom är det självklart vad grejen med länet är. 

– Det ovanliga med Jämtland är att det bor så vanliga människor här, det finns inget krystat och påklistrat. Det är en sån enkelhet och här kan man vara sig själv, säger han. 

En styrka vi ofta är blinda för själva menar han. När han åker runt i byarna i jakten på nya reportage så behöver han bara stanna bilen så kommer nyfikna människor fram för att prata. 

– Vi pratar och skrattar och trivs ihop utan att egentligen känna varandra och det här tror jag är specifikt för Jämtland, vi är samma. Man behöver inte vara född här utan detta är något man formas in i, det blir så av miljön, säger han. 

Det enkla genuina livet på landet är fyllt av drivkraft, sker något i byn ställer folk upp. Länet är ett av landets mest företagstäta, det finns nära 16 företag per 100 invånare.

– Man har alltid behövt överleva, tidigare var det kanske en fäbodvall man drev, nu tillverkar man något och säljer istället och på så sätt får bygden att överleva.

Vi har en stad, Östersund, och den är livsviktig anser Stefan.

– Centrala stan är så nära storstaden som vi jämtar kommer utan att åka så långt, där hämtar vi allt nytt utifrån. Vi får uppleva det där storstadsbruset, ljudet, dofterna och synintrycken, det är fantastiskt. Och sen kan vi åka hem och dra på oss skoteroverallen, säger han.

Stefan sätter sig i sin skitiga bil som färdats på grusvägar. Han ropar genom fönstret:

– Grejen med Jämtland är friheten, man är fri här.

"Här byggs starka relationer av människorna som gör platsen till det den är"

Namn
Ali & Roya Afzali

Plats
Brattland, Åre kommun

”Vi bor bland änglar”

Vid fjällets sluttning fann de tryggheten

Roya och Ali Afzali flydde från Afghanistan för att finna trygghet och hittade det vid fjällets kant. Nu driver de egen firma tillsammans och väntar sitt första barn.

– Det känns som att jag lever i en dröm, så bra är det här, säger Roya Afzali.

Tre dagar efter att Migrationsverkets buss släppte av dem utanför Continental Inn i Åre beställde Ali Afzali en taxi. Han bad taxichauffören att köra honom till de bilverkstäder som fanns i närheten. Svenska kunde han inte då, men engelska pratade han bra. När taxibilen stannade utanför Åre Maskinservice i Undersåker gick Ali in och pratade med chefen.

– Jag frågade om det fanns jobb, när de frågade efter referens pekade jag på taxichauffören, berättar Ali och skrattar.

Ali fick lämna sitt telefonnummer och några veckor senare fick han påbörja sin praktik på verkstaden. Det var början på ett långt samarbete, för han skulle komma att behöva deras hjälp igen.

Två personer står framför en bilverkstad
Ali och Roya Afzali driver sedan ett år tillbaka Åre Express Bilverkstad i Brattland i Åre kommun. De har precis anställt en person eftersom de har så mycket jobb. – Ibland tänker jag att jag drömmer att vi bor här, säger Roya Afzali.

Medan Ali började skruva på bilar jobbade Roya extra som städare och ingick i en volontärgrupp via Vuxenskolan som senare ledde till fast jobb. Efter ett halvår på asylboendet stod de helt på egna ben utan något bidrag från Migrationsverket. Redan innan uppehållstillståndet beviljades visste Ali att han ville driva egen bilverkstad. Han hade förberett alla papper till Skatteverket, en månad efter att de fått beskedet att de fick stanna i Sverige, öppnade han portarna till sin och Royas bilverkstad i Brattland.

 

– Men vi hade inga pengar, jag fick köpa verktyg billigt på en auktion och sedan fick jag låna verktyg från Åre Maskinservice. Vi har fått så mycket hjälp från alla våra vänner, säger Ali.

– När jag pratar med min pappa i Kabul berättar jag att vi bor bland änglar, det är så jag kallar dem, säger Roya.

Roya som arbetade som bokförande polis i Kabul har i dag valt en annan bana. Hon sa upp sig från sitt fasta jobb som städare och studerar nu för att bli barnskötare. Samtidigt är jobbet underordnat det som betyder allra mest för henne.

– Det är kul att jag har lärt mig att simma och cykla här, men min dröm var att bo där det är tryggt, det gör vi här. 

Parisa tog steget från Iran till Campus Östersund

Parisa Setoodegan från Iran har rest över stora delar av världen. Nu är hon internationell student på Mittuniversitetet i Östersund och här vill hon stanna.

– Östersund är mer intressant för mig än Paris, säger hon.

Det finns bara två hinder kvar för henne – att lära sig svenska och hitta ett jobb. Parisa Setoodegan lever nu i den dröm hon såg framför sig för några år sedan. Ett liv i en bullerfri miljö, luft utan föroreningar och med lyckliga människor.

Nästan hälften av de som studerar på Mittuniversitetet i Östersund bor kvar i länet två år efter examen. Det är också Parisas mål. Allt började när hon satt på en parkbänk i Köpenhamn. Parisa tittade på människor som sprang och promenerade förbi henne. Hon tyckte alla såg så lyckliga ut och kände att det här var ett liv hon också ville ha.

– Det handlar inte om att bara andas utan att leva på riktigt. Jag ville försöka få det livet med min man Arash och min son Faraz.

En student pluggar i ett café på ett universitet

Det var resorna runt om i världen, som resekonsult, som visade Parisa att Norden var det som lockade henne mest. Då hade hon redan en kandidatexamen i engelsk litteratur och en masterexamen i turismhantering. Nu tar hon sin andra master i turism och kulturgeografi på Mittuniversitetet i Östersund.

– För mig är Östersund den perfekta mixen av stad och natur. Det känns bra att bo på en sån plats, säger hon. 

En student pluggar i biblioteket

Efter ett år i Östersund förstår Parisa nu varför det finns ett sådant stort utbud av sportbutiker i stan. Hon har lärt sig att jackor har olika funktioner, en behövs mot vind, en annan mot regn, och en tredje för kyla. Hon blir fortfarande lika imponerad när hon ser familjer med barn cykla förbi på gatan eller någon förälder som springer med en barnvagn.

– Jag älskar att folk sportar så mycket här, säger hon.

En student står utanför Mittuniversitetet
Mittuniversitetet bedriver viktig forskning inom en rad olika områden. Bland annat Sverigeledande turismforskningscentrumet Etour som forskar om turism och resande, med hållbar destinationsutveckling i fokus. – Studiemiljön här är idealisk, säger Parisa.

Enda gången Parisa fått en kulturchock i Östersund, var när de hälsade på förskolan där sonen skulle gå. Hon tittade runt i lokalen och frågade var hennes son skulle sova lunch. Svaret hon fick var att barnen sov utomhus.

– Jag blev chockad och frågade om det även gällde under vintern. Jag fick veta att köldgränsen var 20 minus. Oj, tänkte jag men nu lever min son som en svensk och älskar snö, säger hon och skrattar.

Porträtt av en kvinna som skrattar och tittar in i kameran

Namn
Parisa Setoodegan

Plats
Östersund

"Det handlar inte om att bara andas utan leva på riktigt"

Den hållbara staden

Hållbarhet kan vara mycket, men bygger alltid på långsiktighet och framtidstro. I Östersund bubblar det av idéer och initiativ som bygger på ekologiskt, lokalt och socialt hållbart.

 

Jazzköket/Saluhallen

Jazzköket på den fina gamla innergården mitt i stan har i flera år varit den starkast lysande stjärnan på den gastronomiska Östersundskartan. En restaurang som med kreativa ägare och stöttande fastighetsägare skapat både saluhall, kvarterskrog, finkrog, bar och musikscen kring en innergård i centrala staden. Kristoffer Andersson och Hedda Perström håller i taktpinnen.

– Det är lättare med synergier eftersom Saluhall och Jazzköket numera ligger i samma byggnad. Det ger fördelar för både råvaruhantering och personal, säger Kristoffer Andersson.

Två personer som sitter i en soffa med en neonskylt ovanför sig

Fysisk närhet innebär mindre matsvinn och roligare samarbeten för personalen – hållbarhet på flera plan. Men närheten skapar dessutom mervärde för gästerna då flertalet restauranger på Prästgatan och Hamngatan bildar ett helt eget litet krogkvarter. Det är lätt att fredagens after work övergår till en skön middag, eller att en långlunch avslutas med en smarrig fika.

"Samarbete och dialog med lokala producenter är också viktigt för oss"

Två personer som håller om varandra i en restaurang

Jazzköket har alltid fokuserat på lokala råvaruproducenter och mathantverkare. I Saluhallens delikatessdisk och lunchutbud ser man samma filosofi. Även om det finns rader av kött och fisk här, är den vegetariska satsningen tydlig på båda menyerna.

– Vi kör ut över 100 vegetariska luncher i Saluhallen varje dag, det skulle jag vilja säga är en bra insats för miljö och klimat, menar Kristoffer.

 – Samarbete och dialog med lokala producenter är också viktigt för oss. Så vi tillsammans kan hitta ekonomisk hållbarhet för alla, säger Hedda.

Det ska vara ekologiskt och närproducerat i så stor utsträckning som möjligt.
– Grönsaker lokalt är ju lite knepigt mitt i vintern, men från Ås trädgård precis utanför stan kan vi få fin kål av olika sorter väldigt länge, säger Kristoffer.

– Vi jobbar med medvetna vinmakare, mycket naturviner. Öl finns det gott om i Jämtland, så vi har en gedigen öl-lista från Jämtländska mikrobryggerier.

Person står på ett tak och blickar ut ur kameran

Norra station Café

Nyfikenhet fick Manne Mosten, delägare i Norra Station, att anställa med nya ögon. Ali från Afghanistan och Asmir från Eritrea är två av en handfull personer som fått fast anställning och gett Norra station en mer internationell prägel. 

– Jag insåg för några år sedan att jag inte träffade särskilt många med annan bakgrund än vad jag själv hade. Det gjorde mig nyfiken, säger Manne.

En stor del i steget mot mer kulturell mångfald är det värdefulla arbete med integration och vägar ut i arbetslivet som organisationerna Hej Främling och Verket jobbar med. 

– Både när det gäller administration och myndighetsregler kring nystartsjobb såväl som med kulturella krockar i vardagen har jag alltid fått snabb ovärderlig hjälp från Verket, säger Manne.

Tre personer står i ett restaurangkök och tillagar mat

"Jag tycker verkligen att det finns en öppenhet, nyfikenhet och hjälpsamhet i Jämtland"

Asmir Hagos har jobbat med Manne i två år och varit med från början när han öppnade på Norra station: en plats för mat och kultur mitt i stan. Asmir är fast anställd och en av hörnstenarna på cafét i dag. 

– Han är en bra chef Manne, inte så mycket chef. Vi är mer som en familj här, säger hon och skrattar.  

– Visst kräver det kanske lite mer av mig som arbetsgivare, men det ger också mer. Alla måste verkligen bjuda till och hjälpas åt och göra stan mer levande och intressant, säger Manne.

Jämtar beskrivs ofta som väldigt lokalpatriotiska och en egensinnig skara människor. Manne håller inte riktigt med:

– Jag tycker verkligen att det finns en öppenhet, nyfikenhet och hjälpsamhet i Jämtland. Våga vara nyfiken på det som inte är precis som du. Det är mitt tips. Det kan ge dig mycket tillbaka. 

Tre personer håller olika burkar i en butik

Vågen

Vågen visar vägen till förpackningsfri handel med lösviktsförsäljning av bönor, ris, linser och frön. Lokalen i sin helhet, som benämns C:nen (Scenen), besöks även av tillfälliga utställare, reparations-workshops och pop-up butiker med ekologi, hållbarhet och återanvändning i fokus. Butiken är den första i sitt slag i länet. Vågen vann nyligen Änglamarks hållbarhetspris för sitt arbete.

Miljövetenskapsstudenterna Fanny Näslund och Johanna Björkman har tillsammans med matentusiasten och marknadskommunikatören Estefania Coral Adrade utvecklat och förverkliga idén om ett nav för konsumenters miljövetenhet.

– Det är en butik men även en plats för samtal, föreläsningar och event som handlar om att minska påverkan och förbättra sina konsumtionsvanor, säger Johanna.

"Det finns ett ökande behov och stort intresse"

Förpackningsfria hygienartiklar och husgeråd har kompletterat utbudet. Varorna har blivit allt fler under det halvår de hållit öppet. 

– Utvecklingen går bättre än vi hoppats på. Mer försäljning men också att det kommer in fler människor som är nyfikna. Vi känner verkligen att det finns ett ökande behov och stort intresse, säger Fanny. 

Hjärtat i byn

Erik satsar för framtiden i bygden

Det sägs att hjärtat i byn är mataffären, en mittpunkt där folk träffas och pratar. Så är det i Gällö i Bräcke kommun, där Erik Faxbrink driver ICA Nära Gällö sedan sex år tillbaka. Med ett stort hjärta och socialt entreprenörskap utvecklar han både bygden och matbutiken.

– Är vi framme snart, undrar 3-åriga Hugo från baksätet.

Pappa Erik Faxbrink försäkrar de otåliga pojkarna i baksätet att de snart är hemma. Han och sambon Stina arbetar båda två i mataffären och de har precis hämtat barnen Hugo och Harry, de brukar göra det vid 15-tiden.

– Vi varvar ner, käkar middag och när barnen har somnat brukar jag åka till butiken och jobba ett tag till, säger Erik.

En person håller en ica-kasse framför sig i en skidtunnel

 

Så får de vardagen att fungera. De bor i Tavnäs, tio minuter med bil från butiken i Gällö. Lugnt, lantligt och med cykelavstånd till jobbet. Hängmattan där Erik kan ligga och titta på Revsundsjön från gården hinner han inte använda så mycket. Men han tycker att en av många fördelar med att bo här, är att det är lättare att gå ner i varv.

– Det är först på den här platsen som jag känner lugnet, det är extra viktigt när man driver eget. Jag uppskattar att springa själv i mörkret när ingen annan är där, säger Erik.

Men visst funderar han i hängmattan ibland, om framtiden och de långsiktiga planerna. Här föddes idén om den stora renovering av butiken som de nyss gjort. För Erik är charmen med att driva en mindre butik en personligare kundkontakt och att relationen med medarbetare blir mer familjär.

Utsidan av en skidtunnel

Eriks stora samhällsengagemang ser han som det viktigaste butiken gör. De sponsrar föreningar, bidrar till lokala events, anordnar insamlingar till Cancerfonden, ja de sponsrar det mesta som händer i byn helt enkelt. ICA Nära Gällö har även varit partner till skidtunneln MidSweden365, på orten sedan starten 2017.

– Vi ser att det är det viktigaste vi gör, både bygden och butiken frodas av det, sen är det väldigt roligt att engagera sig. Ju mer vi ger, desto mer får vi tillbaka, säger Erik.

Flera personer åker längdskidor i en skidtunnel

Världens längsta skidtunnel i ett berg med välpreparerade spår året om, lockar besökare som blivit en ny kundgrupp för butiken. Själv har han ledsnat på skidåkningen sedan Vasaloppet förra året.

– Det var bedrövligt. Dagen innan var det soligt och fint men sen kräksnöade det hela natten som blev vatten och slask.

Även om han lovat sig själv att aldrig mer åka Vasaloppet så börjar suget komma tillbaka för längdåkning.

– Det tar fem minuter för mig mellan butiken och skidtunneln. Jag uppskattar att jag kan ha samma valla, samma kläder, det finns ingen blåst och inga dåliga spår. Men jag har insett att jag springer snabbare än jag skidar. Det är inte bra, säger han och skrattar.

Över 90 procent fibertäckning – i både glesbygd och tätort!

Visste du att Bräcke kommun är en av landets mest uppkopplade kommuner? Utbyggnaden av fibern i Bräcke kommun har skötts av 13 fiberföreningar och påbörjades 2013.

Genom stort engagemang, och många ideella timmar, erbjöds alla hushåll i Bräcke kommun att koppla upp sig på fibern. 2019 tändes de sista fibernäten i våra bygder och enligt Post och Telestyrelsen har vi nu 92 procent* fiberuppkoppling i kommunens hushåll.

*Tillgång till, inklusive absolut närhet till bredband

Siluetten av två snöskotrar som hoppar genom luften. Foto Roger Strandberg

Skoter

Skoterkörning kan både vara ett nöje och ett effektivt sätt att ta sig fram i naturen under vintermånaderna. Kör längs slingrande leder eller orörda vidder.

  • 825 mil skoterleder hittar du i Jämtland Härjedalen
  • 87 stycken skoterklubbar finns här. 
  • 25 351 = 14% av Sveriges totala antal snöskotrar i trafik i Jämtland Härjedalen (2017)
  • Det går 1 skoter per 5 invånare i länet
En slalomåkare åker upp för en slalombacke med liften. I bakgrunden syns gröna granar, istäckta Storsjön och snöiga fjäll. Foto Göran Strand.

ALPINT

Liftarna är öppna för skidåkning från Lucia till ungefär sista april beroende på snötillgång men även före och efter är det allt fler som går upp för att få de där åtråvärda svängarna. 

  • 137 liftar och 362 nedfarter finns i Jämtland Härjedalens fem största skidanläggningar (Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Bydalen, Lofsdalen)
  • 2,79 miljoner – Totalt antal skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar vintersäsongen 2018/2019
  • 42 graders lutning, så brant är det att susa ner i Rännan. Lofsdalen bjuder på en av Sveriges brantaste backar. Goggles on. 

LÄNGD- OCH TURÅKNING

Alla byar i Jämtland Härjedalen med självrespekt har välskötta längdspår. Många av dem har dessutom belysning. Om du inte är född på skidor så finns instruktörer som kan förvandla dig till en mästare. 

 

  • 300 km av längd- och turskidåkning i Bruksvallarna gör detta till ett paradis för längdskidåkare. Dessutom är 11 mil pistade längdspår. 
  • 89 km preparerade spår för längdåkning finns på gångavstånd från stadskärnan i Östersund. 
  • 1,4 km lång är världens längsta skidtunnel i ett berg, MidSweden365, utanför Gällö.
Två cyklister står och tittar ut mot vyn

CYKEL

Alltfler får upp ögonen för cykling, i skog, på fjäll och landsväg. På cykeln kommer man längre och hinner se mer än till fots. Trixiga stigar lämnar inte mycket tankeutrymme över till vardagens funderingar.

  • Liftburen downhill-cykling i Lofsdalen Bike Park 7 leder, 16 km och Åre Bike Park 40 leder, 15 km samt i Östersund 6 leder
  • Crosscountry-cykling med specialbyggda leder: Åre, Funäsfjällen, Vemdalen, Lofsdalen, Ljungdalsfjällen och Östersund.
  • Vintercykling med fatbikes på flera destinationer

Med naturen som granne

Säsong året runt

Glid ljudlöst på spegelblanka isar i november. Åk oändligt många mil på skidor genom ett tyst fjällandskap i blått midvinterljus. Låt våffelstugan i skogsbrynet vara målet. Bygg en solgrop den första vårvinterdagen och vänd näsan mot solen. Fiska öring och harr i strömmande vatten, samtidigt som kokkaffet puttrar över elden på strandkanten. Susa ner för fjällsidan på cykel med adrenalinet pumpande i öronen. Plocka hjortron och fyll vattenflaskan i en porlande bäck. Blicka ut över de blånande bergen i horisonten, som inte tycks ha något slut. Med naturen som granne har du aldrig tråkigt.

 

Fyra personer i en slalombacke

FISKE

Fisket är inte bara en anledning till att många besöker Jämtland Härjedalen, utan även en anledning till att människor vill bo här.

  • 17 000 sjöar med en yta av 4 500 km2
  • 2800 km älvar och åar.
  • Nästan lika många fiskeplatser som fiskare
  • Hårkan, Dammån, Gimån, Jormvattnet och Valsjön – namnen på några vatten som gjort sig internationellt kända genom fiskehistorien.

VANDRING

Jämtland Härjedalen erbjuder ett stort utbud av möjligheter till dagsturer och längre strapatser i både lågland och fjällterräng. 

  • 200 naturreservat finns det här. Och en nationalpark, Sonfjället.
  • 580 kilometer St Olavsled – pilgrimsleden från Selånger utanför Sundsvall, genom Jämtland, till Trondheim i Norge.
  • Lättillgänglig fjällvandring som t ex klassikern Jämtlandstriangeln Storulvån-Sylarna-Blåhammaren och dagsturer i Södra Årefjällen eller familjevänlig vandring till ”Finn fem fall” i Vemdalen.
  • Vandringen till Helags i Ljungdalsfjällen togs upp av National Geographic 2015 som en av ”The Worlds Best Summit Hikes”.