Namn
Patrik Mäler & Moa Almqvist

 

 

 

 

Moa & Patrik hittade ett ”smörgåsbord av klättring”

De fann varandra när de arbetade säsong i Abisko. Tillsammans hittade de till Jämtland. Nyinflyttade Moa Almqvist och Patrik Mäler bestämde sig för att lämna Norrköping och bege sig norrut för att skapa ett nytt hem. Paret välkomnades av mer klätteräventyr än de väntat sig, både inom- och utomhus. 

Klättrare vid bergvägg i Stugun, Jämtlands län
Stuguberget reser sig över samhället Stugun, i Ragunda kommun, med sina 80 imponerande meter. Ett mecka för många klätterentusiaster i Jämtland.

Strax under en timme utanför Östersund, ligger Stuguberget. Ett mecka för många klätterentusiaster i Jämtland. Stuguberget reser sig över samhället Stugun, i Ragunda kommun, med sina 80 imponerande meter. Stuguberget har sedan 70-talet varit en av Östersunds klätterklubbs viktigaste klätterklippor.

På en av klipporna, ” vita väggen,” är Moa på väg upp mot toppen. Hon famlar efter en kil och fäster den i 17 meter långa sprickan som sträcker sig vertikalt genom den första etappen av berget. Hon skriker ”ta hem” till Patrik som står nere på marken och säkrar. De båda utstrålar ett fokus medan Moa metodiskt letar sig uppåt. Strax efter Moa tagit sig till toppen och letat sig ner igen, sitter vi alla med en varsin kaffe i handen och pratar om deras flytt norrut, och kärleken för klättringen.

–Vi hade diskuterat att flytta till Östersund under en längre tid. Till slut bestämde vi oss. Det som lockade mest var närheten till en rikare utomhusliv vi båda längtade efter. Men vi båda var inställda på att bo i en stad. Östersund är en mysig stad som har en perfekt blandning av närheten till utomhusaktiviteter samtidigt som man kan leva stadsliv. Här finns allt vi behöver, säger Patrik.

 

Moa tycker att klättring (förutom att utmana sig själv) är ett häftigt sätt att vistas i naturen på.

Klättring finns det gott om i Norrköping där klättersäsongen är lång. Men det var till slut ”riktiga vintrar,” och närheten till fjällen som fick vågskålen att väga över. Det var dock inte ett enkelt beslut. Förutom att bådas familjer bor i Norrköping och Stockholm, trodde de att de skulle behöva välja mellan klättring och vinteraktiviteter. Det visade sig till deras förvåning att de kunde få båda.

– Jag hade tidigare hört om Frösöberget och Stugun men det är mycket större klippor än vad jag väntat mig. Det finns även mycket bouldering i Jämtland. Och på vintern finns det gott om möjligheter till is-klättring. Jag känner mig glatt överraskad att det finns ett smörgåsbord av klättring här, säger Patrik.

– Ja verkligen, säger Moa och fortsätter, kan vi inte klättra utomhus så är Östersunds klättercenter ett jättebra inomhus alternativ. Det har även varit en betydelsefull knytpunkt för oss att träffa folk, säger Moa.

"Jag får en otrolig härlig kick när jag känner mig riktigt rädd men ändå vågar ta nästa steg."

Det är bra att vara lite rädd när man klättrar enligt Moa och Patrik. Då tar man bättre beslut.

Så vad är tjusningen med att klättra uppför berg och is? Moa & Patrik förklarar att klättringen innebär en perfekt combo mellan psykisk och fysisk utmaning. Det är bra att känna pulsen när man tar sig uppför.

–Ja, det är bra att vara rädd. Då blir man mer skärpt och tar bättre beslut. Förutom att utmana sig själv, är det ett häftigt sätt att vistas i naturen på, säger Moa.

Patrik fortsätter;

– Jag får en otrolig härlig kick när jag känner mig riktigt rädd men ändå vågar ta nästa steg. Att utmana mig själv på det sättet har gjort att det smittat av sig på andra delar i livet.

Kan jag äventyra mig uppför berg jag känner mig rädd inför, kan jag även trotsa andra sorters rädslor, säger Patrik

"Förutom att utmana sig själv, är det ett häftigt sätt att vistas i naturen på."

TIPS: För dig som är intresserad av klättring i Jämtland, är Östersunds klätterklubb en bra början. På deras hemsida kan du hitta allt mellan olika klippor och aktuella kurser. Har du aldrig klättrat förut men drömmer om att bestiga berg utomhus, kan det vara bra att börja med en kurs inomhus. Spana in Östersunds Klättercenter på Facebook ”Ut och klättra i Östersund” det kan vara en bra inkörsport för dig som är solo och letar klätterkompisar.

Olika typer av klättring

Bouldering – form av klättring där man klättrar på lägre väggar (inomhus) eller klippor utan rep. Säkerhetsutrustningen består av en matta. Bouldering är lämpligt för de som är intresserade av att testa på klättring men inte har någon kompis som kan hjälpa till med säkring.

Toprepsklättring – När du klättrar topprep är repet inknutet i din klättersele och går via säkringspunkten på toppen av klippan och ner igen genom säkringspersonens repbroms. Krävs att man är två. En bra en bra gren för nybörjare att komma i gång med repklättring.

Ledklättring – Klättraren behöver själv haka fast repet successivt i flera säkringspunkter (quickdraws, eller kortslingor på svenska) på väg upp mot toppen, medan personen som säkrar matar ut repet. Ledklättring inom sportklättring utförs på bultade leder. 

Traditionell klättring Klättraren placerar själv säkringar. Görs på platser där bultar saknas. Skonsamt för klippan.

 

Namn
Alexander Bernhard, verksamhetsledare & tränare, Järpens IF. 

Länkar 

 

Idrottsföreningen i Järpen sätter bybornas hälsa i fokus

Det satsas på rörelseglädje i Järpen. Föreningen Järpen IF erbjuder aktiviteter till stora som små. Allt för att bygdens hälsa ska främjas genom att röra på sig tillsammans med andra.

 – Vi tänkte att vi tar en känd förkortning CSR, Corporate social responsibility, och gör om till Club social responsibility. Projektet handlar om att hitta aktivering för hela samhället. Unga, vuxna och seniorer, säger verksamhetsledare och tränare, Alexander Bernhard.

För att kunna satsa större och engagera fler än vad de ideella krafterna förmådde, sökte föreningsmedlemmarna i Järpens IF medel för att kunna tillsätta en tjänst uppdelat på två personer. Förhoppningen var och är, att utveckla Järpens IF som organisation. Men även att kunna bidra till rörelseaktiviteter för alla åldersgrupper i bygden kring Järpen. Och på så vis förebygga bättre hälsa och välmående.

 Alexander Bernhard och hans kollega Mattias Svensson, båda inflyttade till kommunen, fick det spännande uppdraget att utveckla föreningen. Sen satsningen startade har Järpens IF satt igång med en rad aktiviteter som sportfritis, parafotboll, seniorfotboll, samt street-fotboll som anordnas mest för att kravlöst ”ha kul och spela ihop,” säger Alexander.

Alexander Bernhard har en lång bakgrund som fotbollstränare. Han tyckte just den här tjänsten kändes unik, att få utveckla en förening med utmaningar både sportsligt och verksamhetsmässigt.
Det finns många andra typer av aktiviteter och sporter som lockar framtida spelare. Framförallt skidåkningen. I kommunens mindre årskullar blir det stor skillnad om någon hoppar av, eller inte är med under en träning.

Alexander har en lång bakgrund som fotbollstränare. Han tyckte just den här tjänsten kändes unik, att få utveckla en förening med utmaningar både sportsligt och verksamhetsmässigt.

I samband med alla träningar och matchtillfällen blir det många timmar på planen. Och en hel del jobb fördelat på två personer. Men Alexander ser mycket potential Järpens IF både som förening och bland annat som fotbollslag.

– Vi har bjudit in sju stycken internationella spelare som håller en hög nivå. Det gör att våra tränings och matchmiljöer skapar en kvalité som är bättre än motsvarande föreningar runtomkring i länet. Möjligheten som spelare har i Järpen, framförallt herrlaget mellan femton och arton år, kan du inte få på många ställen i Sverige idag, säger Alexander.

 ”Vi försöker bygga människor med fotboll som verktyg.”  Skidåkning i alla ära, det finns inte lika mycket lagsamarbete"

Från och med hösten 2023 kommer en fotbollsgymnasielinje vara på plats i Järpen.

Men föreningen stöter på en del utmaningar.  Bland annat att det finns många andra typer av aktiviteter och sporter som lockar framtida spelare. Framförallt skidåkningen.

I kommunens mindre årskullar blir det stor skillnad om någon hoppar av, eller inte är med under en träning, förklarar Alexander. Men utmaningar kommer ibland med fördelar.

– På grund av att vi är en liten kommun med mindre utbud av fotbolls- och hockeyföreningar blir det svårare för spelare att hoppa mellan lag, vilket ofta händer på större orter som händer ofta på större orter, säger Alexander.

Förutom hälsofördelarna med att röra sig, finns det sociala. Att lära sig samverka med andra och visa respekt för sina lagkamrater. ”Vi försöker bygga människor med fotboll som verktyg.”  Skidåkning i alla ära, det finns inte lika mycket lagsammarbete, säger han.

 

–Det finns mycket tillväxt i kommunen. Hit flyttar alltfler för att må bra. Föreningslivet är en nyckel för att få samhället att funka.

Efter projektet slut hoppas Alexander att verksamheten har generat så mycket nytta att det finns en ”fortsatt försörjning.” Och att goda resultat indikerar på vikten av ett rikt föreningsliv för ett samhälle. Dock tror att han det behövs större engagemang. Han hoppas på att kommunen, lokala företag och investerare kommer vilja vara mer deltagande i utvecklingen av Järpens IF. 

– Det finns mycket tillväxt i kommunen. Hit flyttar alltfler för att må bra. Föreningslivet är en nyckel för att få samhället att funka.

Hösten 2023 kommer en fotbollsgymnasielinje vara på plats i Järpen. Alexander hoppas på att detta kommer generera fler ungdomsspelare som väljer att stanna på orten hellre än flytta till exempelvis Östersund. Han tror också att det kan locka unga från hela Sverige.

– Ungdomar som kommer från den region jag kommer ifrån, skulle mått väldigt bra av att spela fotboll omgiven av skog och fjäll. Jag tror det finns alla möjligheter att locka ungdomar nationellt. Om vi tittar på exempelvis skidgymnasiet, så drar det folk från hela landet, säger Alexander.

Alexander ser mycket potential Järpens IF både som förening och bland annat som fotbollslag.

Namn
Erika Borgström & Hedda Bångman 

Plats
Almåsa

 

Jobba med utsikt över – ”Sveriges bästa storslalombacke”

Almåsa i Offerdal, erbjuder numera inte bara på skidåkning. Ett stenkast från skidanläggningen finns åtta kontorsplatser att hyra. Ett initiativ av nystartade Cowork Almåsa AB.  

Erika Borgström, är en ut av projektledarna. Hon hoppas projektet kommer främja hela Offerdalsbygden. 

 – Ju fler knutpunkter det finns, desto mer gynnas bygden, säger Erika.  

Ut genom köksfönstret skymtas Almåsa skidbacke som ännu inte har någon snö. Vi slår oss ner vid köksbordet. Erika har dukat fram kaffe och kanelbullar i det hemtrevliga köket. Hennes kollega och en ut av husets delägare, Hedda Bångman, häller upp kaffe till oss medan hon börjar prata, 

–  Almåsa har stor potential att bli en attraktiv plats för de som vill integrera fritidsintressen med jobbet. Här finns tidig snö då området är relativt snösäkert, en av Sveriges bästa storslalombacke och över 30km längdskidspår när allt är uppkört, säger Hedda.  

Hedda (vänster) och Erika (höger) hoppas kontorskollektivet kommer gynna hela Offerdalsbygden.

Brist på bäddar har tidigare varit en problematik för Almåsa skidanläggning. För att kunna utvecklas och ta emot fler gäster har Almåsa Fritid i Offerdal AB och Danir fastigheter finansierat byggnationer av nio attefallshus. Numera har skidanläggningen plats för sextio gäster mot tidigare tjugo.  

Hedda och Erika har en förhoppning om att kontoret kommer locka en blandning av besökande skidentusiaster, tillsammans med deras primära målgrupp, nyinflyttade till närliggande byn Kaxås. Sen 2019 har Kaxås utökats med ungefär 80 vuxna och 54 barn. En fördubbling antal invånare från tidigare 100.

”Ett sådant här projekt bidrar till samhörighet. Man blir mer beroende av varandra ute på landsbygden”

Inflyttningen är till stor del resultatet av projekt Kaxås. Ett initiativ som startades när Kaxås skola var på väg att läggas ner. För att rädda skolan och byns nedåtgående befolkningsutveckling, fokuserade projektet främst på barnfamiljer.  

 – Vi gjorde en inofficiell marknadsundersökning och frågade runt bland ny-inflyttade i Kaxås. Det verkar som ungefär hälften jobbar på distans. Och många är intresserade av att hyra kontorsplatser, säger Hedda.  

Den äldre villan som tidigare varit privatägd, ligger strategiskt nära alla skidaktiviteter. 

Det är lätt att smittas av Heddas och Erikas entusiasm för sin bygd. Det finns en märkbar glöd för landsbygden och att fler ska upptäcka hur det är att bo och leva i Offerdal 

–  Våra förhoppningar är att vi blir pionjärer genom att förespråka coworking på mindre orter. Vi hoppas även kunna skapa ett mervärde som förenklar för fler att flytta ut på landsbygden, säger Hedda.  

 Erika nickar instämmande;  

– Ett sådant här projekt bidrar till samhörighet. Man blir mer beroende av varandra ute på landsbygden. Därför tror jag det blir ännu mer viktigt med knutpunkter på mindre order. Ju fler knutpunkter det finns, desto mer gynnas bygden, säger Erika.  

Erika blev husägare i Kaxås vintern 2020. Hon beskriver Offerdalsbygden som ”levande” med mycket framåtanda. 

– Jag hade aldrig ens varit här innan jag flyttade hit. Men Offerdal är verkligen en landsbygd full av liv. Det bubblar av tacksamhet att få bo här. Och alla verkar dela ett gemensamt intresse av naturen och årstiderna, säger Erika.  

Cowork Almåsa AB slår upp dörrarna i februari. Inledningsvis med åtta kontorsplatser men förhoppningen är att kunna utöka till tjugo. På tomten står det även en bagarstuga som kan innebära ytterligare projekt i framtiden.   

– Jag skulle gärna vilja öppna en våffelstuga på vintern och ta vara på gammal kultur, exempelvis baka tunnbröd. Vidare hoppas vi driva event som har ännu mer koppling till naturen. Vi kommer aldrig kunna tävla med Åre. Men enkelheten som finns här i Almåsa känns unikt för den här platsen. Jag tror det finns människor som kommer lockas av det, säger Erika självsäkert.

Namn
Shideh Shaygan

Plats
Edsåsdalen

Shidehs resa – från Teheran till fjällvidderna

Arkitekten Shideh Shaygan har levt i storstäder världen över, men numera hittat hem i Edsåsdalen

Under resan från urbant till fjälliv har Shideh upplevt många äventyr och en del utmaningar. Men kärleken till ”rummen” har alltid funnits där.   

 – Jag insåg tidigt hur yttre förhållanden påverkar oss. Jag kände det var mitt kall att skapa behagliga upplevelser genom rummen, säger Shideh.

Redan som barn fascinerades hon av färger, former och linjer. Hur dessa komponenter kan skapa miljöer för människor att trivas och utvecklas i. 

Shideh besökte ofta restauranger som liten och det var i dessa miljöer som hon blev inspirerad till att i framtiden jobba som inredningsarkitekt.

 – Jag insåg tidigt hur yttre förhållanden påverkar oss. Jag kände det var mitt kall att skapa behagliga upplevelser genom rummen. 

Shideh växte upp i Irans huvudstad, Teheran. Hon minns ett Iran som försökte eftersträva jämlikare förhållanden mellan män och kvinnor. Men när hon fyllde tretton år förändrades allt. Revolutionen började och den Islamska republiken tog makten över lran. 

– Jag minns än idag känslan. Hur alla mina framtidsdrömmar och förhoppningar raserades. Hela samhället förändrades på kort tid. När Islamska republiken kom till makten, tvingades kvinnor bland annat täcka håret, bära heltäckande kläder och fick inte bära smink i offentliga sammanhang, säger Shideh. 

Att komma in på Konstfacks inredningsarkitektlinje var för Shideh som att komma upp på toppen av ett högt fjäll.

Hennes klasskamrater försvann en efter en när deras familjer bestämde sig för att fly Iran. Shideh hoppades att hennes pappa skulle göra detsamma, ta med henne och storasyster ut ur landet. Men när hennes pappa inte vågade ta den risken, beslöt hon sig för att lämna landet ensam. Genom kontakter lyckades Shideh komma över två turistvisum, ett till Italien och ett till Sverige. 

– Jag var arton år när jag satte mig på planet. Jag lämnade Iran och min familj utan att veta när jag skulle få se dem igen. 

Utifrån hennes ansiktsuttryck är det ett minne som påverkar henne än idag. Men drömmen om att få läsa arkitektur förblev en styrka som drev henne framåt. Till slut, efter fem år i Sverige kom hon in på Konstfacks inredningsarkitektlinje, i Stockholm. 

 Det var som att komma upp på toppen av ett högt fjäll. Jag sökte Konstfack tre gånger innan jag kom in. Innan dess kämpade jag under flera år för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige.  

"Jag trodde aldrig att jag skulle bosätta mig här. Men jag älskar landskapet och vidderna. Det händer saker i min kropp när jag är uppe på fjället."

Sen studierna på Konstfack har Shideh drivit eget sen 1994. Förutom Stockholm, har hon bott och jobbat i Hong Kong, London och andra delar av Europa. Men det var Edsåsdalen som till slut fångade hennes hjärta. Vad som först började som ett fritidsboende för Shideh och hennes man, blev från 2016, ett permanent boende. 

– Jag trodde aldrig att jag skulle bosätta mig här. Men jag älskar landskapet och vidderna. Det händer saker i min kropp när jag är uppe på fjället. En känsla som sitter kvar flera dagar efteråt. Kan inte riktigt förklara hur, säger Shideh leende medan hon sträcker sig efter kaffekoppen.  

Från kontorsfönstren i Undersåker skymtar man Åredalen och strax bakom trädtopparna, fjällen.

Från hennes kontorsfönster i Undersåker skymtar man Åredalen och strax bakom trädtopparna, fjällen.  Därifrån jobbar Shideh med olika lokala projekt. 

– Det känns väldigt meningsfullt att få skapa boenden till kommande generationer i Åredalen. Men det kommer också med ett ansvar. 

Hon förklarar vidare, 

– Vi måste ändra våra värderingar när vi bygger och utvecklar mindre samhällen. Förutom att bygga så miljövänligt och lokalt som möjligt, så bör vi också tänka på helheten. Det går inte bara att bygga bostäder om det inte finns samhällen att leva och arbeta utifrån.

Förutom bo och jobba närmare naturen, har flytten till Edsåsdalen varit betydelsefullt på andra sätt för Shideh. Ett lokalt engagemang har växt fram där hon brinner för hur Årebygden utvecklas.  

– När jag först flyttade hit trodde jag inte att jag skulle bli så engagerad. Men upplevelsen av att kunna påverka där jag bor känns otroligt meningsfullt.  

Hon pausar och tillägger;  

– Vilket jag tycker känns lättare att göra på landsbygden än i en stad.